Steget är långt från att skriva manus till fräcka Lovecraft-rysaren The Dunwich horror (1970) och att regissera L.A. confidential (1997). 27 år, närmare bestämt. Där emellan hann Curtis Hanson regissera ett antal Hitchcockpastischer, bland annat då denna, Vittnet i fönstret (Bedroom window i original, farligt nära Rear window/Fönstret åt gården, Alfred Hitchcock, 1954). Som inte är nåt vidare bra. Den fick inte heller särskilt bra kritik på bio i Sverige, och sågs mer som ett plagiat än en pastisch.

Terry Lambert prasslar med chefens hustru, Sylvia. När han försvinner på muggen hör hon ett skrik utanför hans fönster, och får syn på en rödhårig kille som överfaller en kvinna alldeles utanför. När han får syn på henne springer han därifrån och kvinnan där ute klarar sig undan med blotta förskräckelsen. Dan därpå kan både Sylvia och Terry läsa om ett kvinnomord i närheten av Terrys hem, vilket ska ha skett bara en halvtimme efter överfallet. Sylvia vill kontakta polisen för att vidarebefordra sina iakttagelser, men hindras av Terry som väljer att göra det själv på grund av situationens natur. Vid en vittneskonfrontation känner Terry igen en Charles Henderson efter Sylvias beskrivning, men vågar inte peka ut honom. Han väljer att själv skugga honom för att vara säker på sin sak. Snart inträffar ett nytt kvinnomord, och Terry har all anledning att misstänka Henderson, som arresteras. Vid den efterföljande rättegången frias han dock då Terrys vittnesmål inte håller, och nu är han plötsligt själv huvudmisstänkt.

Intrig, story, upplösning...allt är väldigt ansträngt och klumpigt genomfört. Filmen är helt renons på allt vad spänning heter, och Steve Guttenberg är en alldeles för färglös skådespelare för en sån här roll. Han gjorde den mellan Polisskolan 3 och Polisskolan 4, och ska medverka i kommande Polisskolan 8 om två år, precis den typ av filmer han passar till, ständigt med detta fåniga leende på läpparna. Isabelle Huppert gör den klassiska femme fatale-rollen som den svala societetskvinnan med långt, vågigt och rödblont hår, medan alla andra tjejer/kvinnor i denna film har tidstypisk pentafrisse. Elizabeth McGovern (hon var ihop med Sean Penn i början av 80-talet) gör rollen som det första överfallsoffret, Denise. Bäst är dock den sexiga blondinen (okända Sara Carlson) som blir mordoffer #2, samt låten Cold shot med salig Stevie Ray Vaughan, som spelas i barens jukebox i filmens final.