I slutskedet av Vietnamkriget möter vi Luc Deveraux, en soldat som har tjänstgjort sin tid och nu bara vill få åka hem. Det är dock inte något som hans sergeant - Andrew Scott - kan gå med på. Han anser att dem som försöker fly från striden är förrädare och, efter att ha dödat dem, skär han av dem öronen och tillför dem till ett makabert halsband. Ett möte mellan två så motstridiga viljor kan inte sluta väl och de två soldaterna dör medan de tömmer sina magasin i magen på varandra. När sedan resten av den amerikanska armén kommer så börjar hemlighetsmakeriet. I stället för att lägga kropparna i säckar och skicka dem till deras familjer läggs dem i is. Flera år senare har en specialgrupp, kallad UniSol, lyckats med ett till synes omöjligt uppdrag. Och i gruppen finns Luc Deveraux och Andrew Scott.

Filmer med Jean-Claude Van Damme och Dolph Lundgren brukar ju vara lagom underhållande men ändå inte ha så särskilt mycket till handling. Det brukar vara sparkar och slag kryddat med explosioner och eldstrider. Och nog för att inte Universal Soldier innehåller det, för det finns verkligen mycket action att förundras över, men här är det bättre gjort och det känns mer befogat här än det brukar vara.

På det hela taget märks det att det är en större produktion än det brukar vara vid en Van Damme-produktion. Och det är mycket bra folk som finns både framför och bakom kameran. Bakom kameran står två killar som på senare år blivit mycket uppmärksammade - Roland Emmerich och Dean Devlin. De två har stått bakom två av senare årens stora filmer - Independence Day och Godzilla. Därmed inte sagt att någon av filmerna är något mästerverk, men dem kan tydligen göra stora filmer. Och Dolph Lundgren har den rätta attityden som Hollywood-stjärna och agerar så att han äger de scener han är med i.

Van Damme är även han bra och kan verkligen göra snygga slagsmålsscener men även lyckas få in lite humor i scenerna. Ett exempel är en scen där Van Damme äter på en restaurang utan att kunna betala. Då kommer kocken och vill få honom att betala. Det startar ett bråk där nästan alla inne på restaurangen dras in mot Van Damme som slår ned dem en efter en - allt medan han fortsätter äta allt han hittar. Det kan dock vara så att rollerna är speciellt passande för dem - envisa och ostoppbara maskiner utan stora känslomässiga attityder.

Mitt slutbetyg blir en ganska lagom 3:a för även om det inte är något mästerverk är det en klart underhållande film.