Denna film utspelar sig veckan innan Laura Palmers kropp hittas, inlindad i plast. Detta är alltså en s.k. ”prequel” till den kultförklarade TV-serien Twin Peaks av just David Lynch. Laura Palmer är en, till synes, normal 17-åring. Hon är baldrottning, går ut med kaptenen i fotbollslaget, perfekt utseende, perfekta betyg osv. Men på insidan finns det bara ett stort mörker. Ett mörker fyllt av sexuella övergrepp, misshandel, drogmissbruk och ensamhet. Sedan hon var 12 år gammal har en smutsig man vid namn Bob besökt henne, klättrat in genom hennes fönster och våldtagit henne. För er som inte har sett serien ska jag inte avslöja mer om denne figur förutom att säga att han är en riktig ruskprick. En dag hittas hon alltså död vid en strand och en viss agent Dale Cooper vid FBI kallas in. TV-historia tar sin rättmätiga plats. Detta är filmen före serien.

Själv har jag länge varit ett stort fan av Twin Peaks och David Lynchs andra verk. Ett av de allra största. Historien till serien föddes ur en annan av Lynchs filmer, nämligen Blue Velvet från 1986. Denna film beskriver historien om hur den amerikanska vykortsidyllen i en skogshuggarstad förvandlas till en levande mardröm. Just detta vill han också visa i TV-serien.

Detta är en mycket underskattad film, utbuad i Cannes och totalsågad i pressen. Mycket beroende på att filmen inte innehöll lika många egenheter som serien, som körsbärspajerna, munkarna, sidointrigerna och framförallt mycket mer av agent Cooper. Jag hävdar att detta är fel. Filmen är minst lika bra som TV-serien. Historien om den unga flickan bortom all hjälp är mycket gripande och otäck, det vore smaklöst och helt fel att lägga in skämt i detta, just därför är filmen lysande. Berättelsen griper tag i den som tittar och släpper den inte förrän eftertexterna rullar. Själv tycker jag att historien känns som ett knytnävsslag i magen på grund av att den är så oerhört stark i sitt slag. Mycket starkt av Lynch att han tar mod till sig att göra något riktigt allvarligt och skrämmande av den väldiga framgången på TV.

Självklart har filmen bibehållit mycket av seriens ogenomträngliga stämning, konstigt vore väl annat. Men en stor varning utfärdas, se inte denna film före TV-serien Twin Peaks, det vore ett fatalt misstag då man får reda på mördarens identitet i denna film. Filmen är dock lite kort. Men som många andra filmer av Lynch var originalklippningen på cirka 5 timmar. Att släppa den versionen tror jag hade varit genialiskt då många av seriens intressantaste rollfigurer tyvärr har klippts bort. Men det kan i alla fall jag leva med för filmen är snudd på ett mästerverk. David Lynch ger oss fans, med denna film, en gnagande merkänsla som jag tror håller i sig långt framöver.