Diane Keaton spelar ensamstående mamman Daphne Wilder i den här tjejiga och rätt pladdriga komedin. Hon har som filmtiteln klargör, tre döttrar. Den äldsta är en framgångsrik psykolog spelad av Lauren Graham och mellandottern, spelad av Piper Perabo, framstår som tämligen problemfri, men hennes karaktär i filmen är samtidigt rätt anonym. Yngst är Milly (Mandy Moore) som är en snäll, trevlig, men aningen osäker ung dam med ett nervöst skratt och som inte riktigt får till det i sina relationen med killar.

Mamma Wilder älskar och vill naturligtvis sin dotter väl så hon bestämmer sig för att kirra en kille åt Milly via internet. Givetvis utan Millys vetskap. Daphne intervjuar själv alla unga män som visat intresse för kontaktannonsen och givetvis är samtliga knäppa och konstiga, fram till siste man: en framgångsrik arkitekt som blir Mr Right i mamma Daphnes välmenande ögon.

Ett möte som ska uppfattas som en tillfällighet arrangeras snart. Milly börjar dejta arkitekten samtidigt som hon träffar en musiker och tillika ensamstående pappa åt en vild son. Männen vet inte om varandra. Milly vet inte om att mamman ligger bakom hennes romanser och mamman vet till en början inte om att även musikern dejtar Milly.

Tre systrar och en mamma handlar om att släppa taget om sina barn och om att förhindra att barnet upprepar förälderns misstag. Svårare än så är det inte. Så trots att Daphne bara menar väl blir det naturligtvis väldigt fel och en massa problem och smålustiga situationer uppstår.

Dessvärre blir inte den här förutsägbara familjekomedin särskilt rolig. Åtminstone inte för mig, som man. Kanske en flicka eller kvinna tycker annorlunda, men jag blir mest irriterad på Diane Keatons snacksaliga, välmenande och medelklassamerikanska rollfigur.

Även en ytlig komedi bör ge upphov till skratt, men Tre systrar och en mamma blir bara lättsamt puttrig på sin höjd. Trots att filmen kan beskrivas som småtrevlig underhållning griper den varken tag eller ger upphov till någon skrattfest. Problematiken i handlingen känns gammaldags moralisk, även om filmen är oväntat sexuellt frispråkig för att vara amerikansk och historien framstår som lite dammig och lätt förlegad.

Vid tillfälle ska jag pröva Tre systrar och en mamma på mina tonårsdöttrar och se om dem uppskattar den mer än vad jag gör. Det är möjligt att könstillhörigheten och åldern är nyckeln här, men någonstans inombords tvivlar jag.