THX 1138 (Robert Duvall) mår inte bra. Han känner sig disträ och gör en grov miss på jobbet. När han kommer hem slår han rutinmässigt på hologram-TV:n och väljer en kanal där de visar en naken kvinna inbegripen i nån sorts erotisk dans. Han sätter sig till rätta i favoritfåtöljen och startar avrunkningsaskinen. Efteråt byter han kanal och väljer en där det enda som händer är att en polisrobot konstant misshandlar en liggande person. THX, eller "Thex" som han också kallas, avslöjar ett litet leende. Se där, det var ju inte så svårt att bli på gott humör ändå. Men förhållandet till rumskamraten LUH 3417 är inte bra. "Vi delar inget utom ytan" klagar han hos den elektroniska biktstolen, som uppmanar honom att ta sina piller och shoppa mer, så ska allt bli bra. - Don't worry, be happy!

SEN 5241 (Donald Pleasence) tycks se nåt hos THX som han gillar, och trixar i datorprogrammen så han kan byta med LUH och bli ny rumskamrat till THX. Han vill att THX ska fly från detta könlösa Storebrorssamhälle tillsammans med honom. Men THX och LUH tycks finna varandra, och nånstans där ute i kylan finner de värme, tröst och medmänsklighet i varandras sällskap. De vågar släppa hämningarna, slutar ta sina piller och upptäcker Kärleken - och med den S - E - X. Givetvis blir de straffade av myndigheterna för att ha hängett sig åt nåt så avskyvärt som sex och kärlek, usch och fy! Men nu är måttet rågat, och THX bestämmer sig för att försöka fly. Jakten kan börja, och den kulminerar med en vansinnesfärd genom till synes oändliga tunnlar.

THX 1138 var inte bara George Lucas regidebut, utan också den första produktionen från nystartade bolaget American Zoetrope, uppstartat av Lucas, Francis Ford Coppola, Martin Scorsese, John Milius, ljudkillen (och medförfattaren till THX 1138) Walter Murch och nån till 1969. Tydligen hade Coppola och Lucas blivit inspirerade vid ett besök hos danske filmproducenten Mogens Skot-Hansen (1908-84), då berömd för sin enorma samling filmutrustning, men som senare skulle göra ett par billiga sexfilmer (som Sex en gros, 1970, och Swedish fly girls, 1971) liksom för att kröna sin 30-åriga karriär som filmmakare med bolaget Laterna. Sällskapet gavs visst trollsnurror, därav namnet American Zoetrope (zoetrope betyder just "trollsnurra"). Sen tog danskarna tillbaka namnet i och med Lars fån Trier och hans bolag Zentropa, men det är ju en delvis annan historia...

Lucas hade 1968 vunnit flera priser på sin studentfilm, den 15 minuter korta THX 1138:4EB, och erbjöds nu av Warners att komma och titta (gentilt...) när Coppola filmade Finian's rainbow. Den fem år äldre Coppola fattade tycke direkt för den driftige visionären Lucas, och erbjöd honom flott att regissera en långfilmsversion av THX 1138:4EB (EB som i Eros Bodies, eller möjligen Earth Born). Nånting han "glömde" berätta för ledningen på Warners, som väl trodde att Lucas hyrts in för att lära sig lite om hur man gör film...så när resultatet, en filosofisk/intellektuell science fiction-film i stil med 2001 - ett rymdäventyr, visades upp för styrelsegubbarna blev de givetvis vansinniga när sanningen gick upp för dem. Och de ville prompt ha tillbaka sina pengar, alla $3-400.000. Nånting de kunde få först när Coppolas Gudfadern blivit den succé den blev. Denna fick sin urpremiär i mars 1972, nästan på dagen ett år efter totalfloppen med THX 1138, och räddade det nystartade American Zoetrope undan konkurs (det gick inte lika bra tio år senare...).

Dubbel-DVD:n (i Sverige släpps inte singel-DVD:n) innehåller för en gångs skull en hel del matnyttigt, som en dokumentär om hur THX 1138 gjordes, en annan dokumentär om hur det gick till när de unga entusiasterna startade American Zoetrope, och så då höjdaren, originalfilmen THX 1138:4EB. Huvudfilmen har kanonbild och fantastiskt fint, äkta (kan det bli mer äkta...?!?) THX-ljud (av just Walter Murch), och Lalo Schifrins musik är perfekt som alltid. Fotograferna Albert Kihn och David Myers hade tidigare "bara" gjort några dokumentärer ihop för David Wolper och National Geographic (ofta med musik av Lalo Schifrin), och gjorde ett alldeles lysande jobb med den svåra miljö inspelningarna av THX 1138 måste ha betytt. De skulle snart (filmen var färdiginspelad i november 1969) dra vidare mot nya äventyr, där Myers bland annat var en fotograf av många på musikfilmen Woodstock - en film Scorsese var med och klippte för övrigt - medan Kihn (släkt med Greg?) var en av fotograferna på rockfilmen Fillmore (1972). De filmade även ihop på Rolling Stones turnéer, och skulle komma att göra en sista dokumentär ihop med Wolper 1974, The beast within, innan Kihn avled i mars detta år, två dar innan TV-premiären av denna film (nu under namnet Up from the ape). Han blev bara 41 år gammal, medan David Myers dog tidigare i år, 90 år gammal...

Kul är att se hur mycket som går igen i Star Wars-sagan från THX 1138, där kåpförsedda människor går på rad i bakgrunden, och ansiktlösa robotpoliser som rör sig och talar som C3-PO står för de få komiska inslagen. Även jakten i de nybyggda tunnlarna i det som skulle bli San Franciscos tunnelbana känns igen rent stilistiskt från flera senare filmer. Och namnet då? Ja, Murch säger sig aldrig ha frågat, så han gissar att THX är kod för SEX, medan LUH då skulle vara kod för LUVE, alltså love. Men enligt Lucas själv är THX 1138 helt enkelt hans gamla studenttelefonnummer (849-1138), där area code-siffrorna bytts ut mot bokstäver, tämligen lätt gjort och inte helt ovanligt i USA. Filmen håller jag för kanske Lucas bästa, så är jag ingen större fan av den sega såpoperan i rymden heller. Vad jag inte gillar däremot är hans klåfingrighet, som i det här fallet innebär att sexscenerna kortats ner, mot att han i stället "förbättrat" flera scener med hjälp av CGI-teknik. OK, det blev rätt lyckat nere i tunnelbanan med det där specialtåget, men de fåniga dataanimerade halvaporna i samhällets utkant drar ner helhetsbetyget rejält. Kunde ingen stoppa honom? Jaja, det blir bara till att vänta på THX 1138 - the special edition, eller Collector's edition, där filmen - äntligen - visas i originalskick, OCH i det skick den befann sig när Warners saxar farit fram med den.

Lucas tycks fortfarande vara bitter innerst inne över den behandling THX 1138 fick utstå för att bossarna på Warners inte förstod filmen. Och så börjar han klippa och ändra i den själv - som att "förbättra" Mona Lisa med ett par penseldrag, inte för att det blir bättre utan för att han kan! THX 1138 sällar sig annars till en skara annorlunda, mer episka sf-filmer från tiden runt 1970, och ofta i avsaknad av rent underhållningsvåld, filmer som Hotet (The Andromeda strain, 1970) och Den tysta flykten (Silent running, 1972), men kanske framför allt Flykten från framtiden (Logan's run), om en framtid där alla över 30 skickas iväg på avlivning. Ingen dum idé, kanske...