(IMPORTFILM)

Prisbelönta Thomas in love är en belgisk titt på framtidens sexliv, så som det kunde tänkas se ut när man blickade framåt nån gång i början av 1990-talet - innan internet blev allmängods - när manusförfattaren Phillippe Blasband först skrev sitt manus. Länge hade han svårigheter att hitta finansiärer, både hemma i Belgien och i Frankrike, så filmplanerna fick läggas på is fram till 2000, då framtiden nästan sprungit ifatt manuset.

Thomas Thomas (jo, han heter så) är en sociofob, han klarar inte av att träffa andra människor och har sålunda inte lämnat sitt hem på åtta år. Han har lagt sitt liv i händerna på ett privat försäkringsbolag som nu sörjer för hans terapi, samt servar honom med statlig hora (verklighet i alla fall i Holland idag). Dock får Thomas nu, via den i filmen genomgående använda kommunikationsmetoden "visiophone", motsvarande dagens internet med webbkamera och mikrofon installerade , av sin terapeut, en skallig filur med det indiska Om-tecknet (tecknet för fred) i pannan, veta att han måste underkasta sig ett partnertest för att om möjligt hitta en partner åt honom som ett led i terapin. En riktig, och inte av de där cyberluderna han ibland hänger sig åt för €2 i timmen. Följaktligen anmäler psykologen honom till Catch-a-heart, en datadejtingklubb där han får ett antal träffar. Den första av dessa reagerar något oväntat på hans kommentar att det hela är lönlöst, då han är agorafobiker: "Det gör inget att du är rädd för spindlar!"

Han siktar i stället in sig på en av de statliga horor han erbjuds, Éva, som dock inte tycks må så bra och ber honom återkomma dan därpå. Urvalet påminner om red light-distrikten i Amsterdam, Bangkok, gränsen mellan Tyskland och Tjeckien med flera ställen. I stället för Éva kollar han nu upp en av de rekommenderade kvinnorna från dejtingklubben, Melody. Tycke uppstår snart mellan denna blyga tjej och Thomas, och han övertalar henne att köpa en cybersexdräkt som, rätt kopplad, ger parterna en fullgott alternativ till vanligt, hederligt, kladdigt sex. Hon känner sig dock illa till mods i dräkten, och det blir bara ett engångsligg. Hon uppmanar honom att krypa ur sin kokong, men han tyar inte.

Éva irriterar sig på att Thomas insisterade på sex med henne, trots att han såg att hon var nygråten. Är han månne en pervers snubbe som tänder på gråtande kvinnor? När hon inser att han inte kan gå ut känner hon dock lättnad, och öppnar sig gentemot honom på ett sätt hon aldrig skulle göra annars. De kommer varandra riktigt nära, så som "nära" definieras i dessa tider, då folk föredrar den virtuella verkligheten via chat rooms och kameratelefoner framför den bistra, fula verklighet som väntar utanför dörren. Man kan säga att det uppstår amour, och då Melody, som nu kallar sig Françoise och har ihop det med en ghanan - ingen oäkting här, inte, utan en riktig karl, med hull och hår (nåja, håret har han rakat av…) - har spolat Thomas, blir han alltmer frustrerad över det faktum att han inte kan träffa Éva in the flesh. Han ringer efter en cyberhora, väljer Fantasi #4, där han vinner en välpumpad mamacita i kortspel, varpå hon hoppar upp på bordet och vänder röven till, och vips har han spenderat ytterligare en 3.000 kronor på virtuellt sex med en 3D-animerad, kurvig sak. Men frågan är nu: ska han våga sig ut att träffa sitt livs kärlek, horan Éva?

Science fictionfilmer handlar aldrig om framtiden, utan är en kommentar till nutiden, säger Blasband, och det är han ju inte den första att inse. Thomas in love (Thomas est amoureux) känns ovanligt aktuell, bara ett dussintal år efter att han tänkt ut manuset. Det mesta som sker i filmen sker redan i verkligheten, och det är en riktigt rolig liten film regissören Pierre-Paul Renders, som annars mest gjort dokumentärer och reklamfilm hemma i Belgien, skapat av mycket knappa medel, en film med en alldeles egen stil och med en utpräglad humor. Rekommenderas.