Det var inte många år sedan somrarna innebar total filmtorka på biodukarna i landet. Månader då distributörerna mellan de kanske två, tre stora rullar som kom kunde slumpa ut filmer som varit på vippen att förpassas direkt till videomarknaden. En sådan film var Oss torpeder emellan. Att den visade sig vara en av det årets smartaste och mest underhållande komedier var därmed en stor överraskning. Att tvåan, med sitt krystade ordleksförsök till titel, kommer direkt på video är dessvärre föga förvånande.

Oz har startat på ny kula. Kliniken han driver har inte längre en undersköterska som vill ta livet av honom, och han är lyckligt gift med sin hustru Cynthia som han väntar barn ihop med. Jimmy har dragit sig tillbaka i Mexiko, där han med sina hemmafrumanér driver Jill, som ännu arbetar som yrkesmördare, till vansinne. Allt är frid och fröjd - tills den dag gangstern Lazlo Gogolak, far till Janni som Jimmy tog kål på senast, släpps ut ur fängelset. Hämnd är hans morot, då han misstänker att Jimmy inte alls är död. Och det enda sättet att röka ut Jimmy är genom Oz. Eller rättare sagt genom att kidnappa Cynthia och hoppas att Oz leder Lazlo i rätt riktning.

Manuset är ruskigt skissartat och sammanhängande enbart med nöd och näppe, historiens vändningar känns tvångsmässigt obligatoriska, skämt planteras och dödas innan sin punchline och därmed lämnas det utrymme för Perry att improvisera ett par gånger. Och samtliga gånger faller det platt. Förra gången lyckades han briljera med den komiska timing han kan visa upp om regissören tyglar honom hårt nog, men Deutch är alldeles för slapphänt. Och att låta Bruce Willis gråta kan vara småkul en gång, men två, tre...femtioelva gånger? Knappast. Att det ändå är uthärdligt beror dock på att filmen i korta stunder kan glimta till en smula - herregud, man har ju skådespelare som kan bära upp en film i sömnen, och därtill ett par sköna karaktärer som de gestaltar! Och ettan sinkas ändå inte; jag påminns med jämna mellanrum vad som fick mig på fall för fyra år sedan. Trots att detta enbart är ett halvlamt försök att mjölka fram lite snabba stålar.