Sam Quayle, en brittisk diplomat, talar om diplomatin som ”ett tecken på mänsklighetens civilisation” inför en skara måttligt fascinerade åhörare. En vacker ung kvinna i skaran ställer provocerande frågor om varför Storbritannien gett upp sin diplomatik gentemot Irak. Är ni så rädda för supermakten? Sam Quayle, framavlad av en diplomatfamilj och engelsk gentleman i ordets bästa betydelse, bara häpnar. De träffas efteråt och enligt lagen om motsatsernas attraktion blir de förälskade; Tess som är en passionerat radikal (och från överklass) journalist, och Sam vars största passion i livet varit hans trädgård (därav titeln, The constant gardener) - tills han träffar Tess.

De två gifter sig och Sam stationeras i Kenya som diplomat medan Tess blir hjälparbetare i Nairobis slum tillsammans med den attraktive, unge läkaren Bluhm. Så hittas Tess brutalt mördad under en resa med Bluhm - som alla, även Sam, misstänker är hennes älskare. Allt tyder på att Bluhm har mördat Tess i svartsjuka och sedan flytt. Eller är det så enkelt? Och vad har ett globalt läkemedelsföretag med saken att göra? I sin sorg börjar Sam undersöka omständigheterna kring mordet. Sam tar emot de mest förfärliga nyheter med den styvaste stiff upper lip vi någonsin sett, och han får god användning för sin självbehärskning. Desto närmare sanningen han kommer, desto mer inser han att han egentligen aldrig hann lära känna sin hustru. Fortsätter han snoka är han själv dessutom så gott som död.

Den här filmen är baserad på John Le Carrés bok med samma namn, gjord av samma regissör som skapade Guds stad. Filmen är till en del konventionell spionthriller, till en del en ilsket politisk upprorsfilm, och till en del en fin kärlekshistoria. Ralph Fiennes och Rachel Weisz har en stark sexuell kemi mellan sig, och Rachel Weisz är mycket bra som Tess. Men Ralph Fiennes tar ändå över, han har inte varit så  här bra sedan Den engelske patienten. Filmen är skickligt gjord med vackert foto, den tar upp angelägna politiska frågor och upprör oss ordentligt, men vad man kommer komma ihåg är Fiennes tolkning av en försynt diplomat som försöker gottgöra att han tidigare inte velat se verkligheten. Framstående kritiker har kallat den här filmen för årets bästa film. Jag kan bara instämma.