Danny Balint är jude och nynazist i New York. En omöjlig sak. Danny är en övertygad anti-semit och nynazist som hatar allt judiskt. Likt Nazityskland menar han att Judendomen är som en sjukdom som sprider sig över världen. En gång var han på väg att bli rabbin men blev avstängd från studierna när han framhävde Gud som en ond och maktgalen person. Till sina kumpaner som ibland frågar om hans kunskaper gällande Judendomen säger Danny att han likt Eichmann studerade Judarna för att riktigt förstå vilka man hade att göra med. Danny försöker till varje pris dölja sin judiska härkomst. En undergroundgrupp som förespråkar fascismen och anti-semitismen, ledd av en amerikansk överklassfamilj, blir intresserad av Danny och hans mer demokratiska alternativ till ”den slutgiltiga lösningen” och plockar upp honom. När han och hans kumpaner slår sönder en kosher-resturang döms de till samtal med överlevande från Förintelsen, han blir både fascinerad och förbannad över Judarnas oförmåga eller ovilja att slå tillbaka mot dem som förtrycker dem. Han vill lära Judarna en sak: ”Kill you’re enemy”.

När jag gick ut från biografen Skandia tänkte jag: Det är filmer som den här som borde produceras, inte glassiga filmer utan hjärna, med popstjärnor och hjärtekrossare. The Believer är en stark, intressant och informativ film. Den ger en vid inblick i såväl den nynazistiska världen som den judiska, det sker nästan aldrig på film. Jag kan utan tvekan säga att den här filmen är mycket bättre än den hyllade American History X, den här filmen är mindre Hollywood-aktig än den föregående. Mycket mer realistisk dessutom. Och vad jag har hört är berättelsen om den judiske nynazisten en sann historia, vilket gör att filmen berör ännu mer. Stundtals känns filmen mer som en dokumentär än som en spelfilm. Den unge Ryan Gosling som spelar Danny gör ett trovärdigt porträtt av en hatisk nynazist i vår tid. Vad filmen också vill säga är att tänkande nynazister som Danny är de allra farligaste, de är dom som kan skapa kaos i ett samhälle. The Believer är gjord så att historien skulle kunna utspela sig vart som helst i världen. Detta gör filmen skrämmande.

Denna film är den första som jag har sett hittills på Stockholms Filmfestival, jag rekommenderar den varmt och hoppas innerligt att den kommer upp ”på riktigt” på svenska biodukar.