När Street trash nu äntligen gjorts tillgänglig för de flesta är det säkert första gången för många att få se den oklippt. Den har faktiskt funnits på italiensk DVD ett tag nu, men i dagarna släpptes den så på amerikansk DVD och med en hel del extramaterial, så jag får nog köpa den jag med (annars har jag haft en trevlig VHS-kopia i många år). Den är väl den ultimata skräpfilmen, eller en av de bättre i alla fall - kanske inte i klass med Bad taste,men i alla fall...

Fyllot Freddie snor brännvin i butiken närhelst han kommer till, och just idag får han tag på en knatting kanonfin, 16 år gammal Viper, vilken senare ska visa sig mer passa som raketbränsle än som dryckjom. Han blir strax bestulen ute på gatan av en annan slusk som han råkar vara skyldig pengar, och denne sätter sig på en skithusstol i ett rivningshus och halsar med gott humör. Det skulle han inte gjort. Vätskan fräter itu honom inifrån på några sekunder (se "trailern"), och när han, i ett fåfängt försök att rädda sig, tar tag i snöret spolar han i stället ner sig själv. Skitkul! Denna Viper är tydligen starkare - och vidrigare - än Stroh-rom. I en gränd står en vacker kvinna och spyr. Hon är visst gangstern Nick Durans (Tony Darrow - hur i allsin dar hamnade han här, i sin första film?!?) brud, och ve den som ens tittar på henne. Innan nån hinner fatta vad som hänt, har Freddy dragit hem henne till sitt lilla krypin på skrotupplaget där han bor med lillebrorsan. Efter en ritt sparkar han väck henne, och hans kollegor - som består av ett halvdussin skitiga alkisar - tar över. Dan efter är det chefens tur. Visserligen väger han en 200 kg och har syfilis, men vad gör det när hon är död och just flutit upp vid flodens rand?

Filmen har ingen direkt handling, utan vi får i stället följa ett antal utslagna - street trash - på deras käcka äventyr under ett dygn eller två i de vidrigaste kvarteren i Brooklyn. Gillar du humor som ovan, eller som när ett urinerande fyllo får kuken avskuren och hans polare spelar baseboll med den, då är detta definitivt filmen för dig! Den är en blandning av våldsam splatter och äckel-päckelskoj, precis som regissören Jim Muros förebild, I drink your blood, en film som hans syster tydligen tog honom på vid premiären på 42nd St. 1970 - då han var sex år gammal. I alla fall tackar han henne i eftertexterna för detta. Muro har en märklig filmkarriär bakom sig. Han började med att vara ljudtekniker på Basket case 1982, sen hände inget på fem år innan han regisserade Street trash - på Roy Frumkes manus (denne har annars mest jobbat med George A. Romero), och därefter har han inte regisserat en enda film. I stället började han jobba som kameraman på andra, och allt större filmer, och de senaste åren har han varit fotograf på så pass stora filmer som Open range (2003) och Crash. Och Frumke - han smälter också bort i filmen - kolla in mannen i kostym som tittar upp och får en laddning smält fyllo i plytet...!

Fotnot: se en minitrailer här!