Storytelling (2001)
![]() Officiell hemsida Trailer 1 |
|
| Regi | Todd Solondz |
|---|---|
| Manus | Todd Solondz |
| Medverkande | John Goodman, Selma Blair, Mark Webber, Steve Railsback, Leo Fitzpatrick, Paul Giamatti, Lupe Ontiveros, Robert Wisdom, Julie Hagerty |
| Genre | Drama / Komedi |
| Biopremiär | 2002-07-26 |
| Videopremiär | 2003-01-08 |
| Dvdpremiär | 2003-01-08 |
| Skribent | Johan Wennström |
| Betyg | |
| Publicerad | Söndag 18 november 2001 |
Fiction
Detta är den första delen av två delar som är helt oberoende av varandra som filmen beskriver. I den första delen, just namngiven ”Fiction”, berättar om en svart collageprofessor som bedriver en författarkurs och har sex med en av sina yngre, kvinnliga elever som i sin tur är tillsammans med en ung, utvecklingsstörd man.
Vi är en ung kvinna med författardrömmar som regelbundet besöker en svart collageprofessors skrivarkurser. Hon känner sig märkligt dragen till honom och fantiserar då och då om honom sexuellt. Författardrömmar har även Vis pojkvän, Marcus, som lider av en grav CP-skada. Han skriver banalt och fånigt men ingen av kursdeltagarna vågar kritisera honom just på grund av hans skada. Ingen förutom professorn som en dag brister ut i en mästrande predikan gällande Marcus senaste alster och säger rent ut; ”This is a piece of shit!” Marcus som inte är van vid att bli så hårt kritiserad känner sig förnedrad och lämnar bestörtad klassen. Hans flickvän som försöker trösta honom stöter han bara bort. Hon blir väldigt ledsen och vet inte vad hon ska ta sig till, hon besöker samma kväll en bar där hon träffar på hennes svarte professor. Han tar med henne hem till sig där de har sex upp mot en vägg. Vi upplever det hela mer eller mindre som en våldtäkt trots att hon var med på noterna.
Nonfiction
Familjen Livingston är en stereotyp amerikansk familj med den Fred Flintstone-liknande Marty som familjens överhuvud. Marty och hans fru har tre söner varav den ene heter Scooby. Scooby klarar sig väldigt dåligt i skolan och röker en del maruijana. Det går rykten om honom i skolan som berättar om hans möjliga homosexualitet. Han är väldigt olycklig och hatar sina föräldrar.
Toby Oxman är en misslyckad dokumentärfilmare iförd jättelika glasögon. Han försöker febrilt genomföra sitt projekt om att göra en dokumentär om amerikanska ungdomar som går på High-school i skuggan av skolskjutningarna i Columbine och Denver. Han kommer genom en slump i kontakt med Scooby Livingstone som raskt erbjuder sig att vara med då han är övertygad om att det ska göra honom till en kändis. Men när Scoobys far, Mr. Marty Livingstone, lägger sig i kommer projektet i en helt annan dager. Helt plötsligt har Toby Oxman gått med på att göra en dokumentär som enskilt ska beskriva Scoobys tillvaro, kallad American Scooby.
Todd Solondz (Welcome To The Dollhouse, Happiness) visar i sin senaste film upp en humoristisk men svart bild av en amerikansk livsstil.
Storytelling var den första film jag bestämde mig för att se när jag först såg festivalprogrammet. Jag hade bara hört goda saker om Solondz och det var med en sprittande iver i kroppen och med öppna korpgluggar som jag satte mig ned i en av stolarna på Rival i Stockholm för att titta på den.
Den första delen av filmen är kort och koncis och saknar en stark ram att hålla sig inom. Historien om läraren, eleven och hennes CP-skadade pojkvän är inte speciellt intressant och lämnar inget grepp för tittaren att hålla sig kvar i. För mig är det ett mysterium varför regissören har delat upp Storytelling i två separata delar, enligt min mening är den första delen, ”Fiction”, underhållande men förvillar mest. Den andra delen är dock mycket bättre. Den låter den som tittar bottna mer i historien, vilket alltid är bra. Men jag tycker att Solondz ändå har misslyckats ganska rejält även här. ”Nonfiction” är också mycket underhållande och bevisar gång på gång vilken mästare på svart komedi som Solondz verkligen är men vad vill han säga oss tittare? Inte så väldigt mycket, enligt mig. När filmen närmar sig sitt slut är Solondz verkligen på väg att säga någonting men tappar intresset och syr snabbt igen påsen utan ett godtagbart slut på sin historia.
Men fantastiskt rolig är filmen, trots allt och den håller ett högt och godtagbart tempo. Se gärna den här filmen men se den då endast för nöjes skulle, inte för att se en prisad regissörs poänglösa samhällsbild.
Detta är den första delen av två delar som är helt oberoende av varandra som filmen beskriver. I den första delen, just namngiven ”Fiction”, berättar om en svart collageprofessor som bedriver en författarkurs och har sex med en av sina yngre, kvinnliga elever som i sin tur är tillsammans med en ung, utvecklingsstörd man.
Vi är en ung kvinna med författardrömmar som regelbundet besöker en svart collageprofessors skrivarkurser. Hon känner sig märkligt dragen till honom och fantiserar då och då om honom sexuellt. Författardrömmar har även Vis pojkvän, Marcus, som lider av en grav CP-skada. Han skriver banalt och fånigt men ingen av kursdeltagarna vågar kritisera honom just på grund av hans skada. Ingen förutom professorn som en dag brister ut i en mästrande predikan gällande Marcus senaste alster och säger rent ut; ”This is a piece of shit!” Marcus som inte är van vid att bli så hårt kritiserad känner sig förnedrad och lämnar bestörtad klassen. Hans flickvän som försöker trösta honom stöter han bara bort. Hon blir väldigt ledsen och vet inte vad hon ska ta sig till, hon besöker samma kväll en bar där hon träffar på hennes svarte professor. Han tar med henne hem till sig där de har sex upp mot en vägg. Vi upplever det hela mer eller mindre som en våldtäkt trots att hon var med på noterna.
Nonfiction
Familjen Livingston är en stereotyp amerikansk familj med den Fred Flintstone-liknande Marty som familjens överhuvud. Marty och hans fru har tre söner varav den ene heter Scooby. Scooby klarar sig väldigt dåligt i skolan och röker en del maruijana. Det går rykten om honom i skolan som berättar om hans möjliga homosexualitet. Han är väldigt olycklig och hatar sina föräldrar.
Toby Oxman är en misslyckad dokumentärfilmare iförd jättelika glasögon. Han försöker febrilt genomföra sitt projekt om att göra en dokumentär om amerikanska ungdomar som går på High-school i skuggan av skolskjutningarna i Columbine och Denver. Han kommer genom en slump i kontakt med Scooby Livingstone som raskt erbjuder sig att vara med då han är övertygad om att det ska göra honom till en kändis. Men när Scoobys far, Mr. Marty Livingstone, lägger sig i kommer projektet i en helt annan dager. Helt plötsligt har Toby Oxman gått med på att göra en dokumentär som enskilt ska beskriva Scoobys tillvaro, kallad American Scooby.
Todd Solondz (Welcome To The Dollhouse, Happiness) visar i sin senaste film upp en humoristisk men svart bild av en amerikansk livsstil.
Storytelling var den första film jag bestämde mig för att se när jag först såg festivalprogrammet. Jag hade bara hört goda saker om Solondz och det var med en sprittande iver i kroppen och med öppna korpgluggar som jag satte mig ned i en av stolarna på Rival i Stockholm för att titta på den.
Den första delen av filmen är kort och koncis och saknar en stark ram att hålla sig inom. Historien om läraren, eleven och hennes CP-skadade pojkvän är inte speciellt intressant och lämnar inget grepp för tittaren att hålla sig kvar i. För mig är det ett mysterium varför regissören har delat upp Storytelling i två separata delar, enligt min mening är den första delen, ”Fiction”, underhållande men förvillar mest. Den andra delen är dock mycket bättre. Den låter den som tittar bottna mer i historien, vilket alltid är bra. Men jag tycker att Solondz ändå har misslyckats ganska rejält även här. ”Nonfiction” är också mycket underhållande och bevisar gång på gång vilken mästare på svart komedi som Solondz verkligen är men vad vill han säga oss tittare? Inte så väldigt mycket, enligt mig. När filmen närmar sig sitt slut är Solondz verkligen på väg att säga någonting men tappar intresset och syr snabbt igen påsen utan ett godtagbart slut på sin historia.
Men fantastiskt rolig är filmen, trots allt och den håller ett högt och godtagbart tempo. Se gärna den här filmen men se den då endast för nöjes skulle, inte för att se en prisad regissörs poänglösa samhällsbild.
Skriv kommentar till “Storytelling”
OBS! Kommentarer innehållande länkar eller BBCode kommer automatiskt raderas pga spam.





Digg this! | Spara sida på del.icio.us | Spara sida på Furl