IMPORTFILM

Beyond re-animator visades igår på FFF, Fantastisk Filmfestival, i Lund inför en entusiastisk publik. Tyvärr kunde jag inte själv närvara, utan får vänta tills den kommer på video. Denna är den efterlängtade, tredje delen i serien som började med Re-animator 1985, och som fortsatte med dess första uppföljare, Bride of re-animator, 1990. Re-animator bygger lite löst på en novell av gamle skräckmästaren, den något högtravande 1800-talsförfattaren H. P. Lovecraft (vilket också var namnet på ett kortlivat amerikanskt progrockband i början av 1970-talet), Herbert West, re-animator.

Herbert West är student vid Zürichs universitets medicinska avdelning, där han är elev hos den berömde Dr. Gruber. När filmen tar sin början, är Gruber död och West i full färd med att experimentera på honom, riktigt vad framgår ej. Han åker ut därifrån och hamnar i stället i Massachusetts, där han studerar hos dr. Carl Hill. Denne ger oss en lektion i lättare hjärnkirurgi, där han skalar av huvudsvålen på ett lik liksom på en apelsin, och därmed blottar hjärnan. Han berättar att en hjärna kan leva i högst sex till tolv minuter efter att döden inträtt, och hånas då öppet av West som kallar hans forskning "plagiat" och "förlegad".

West har egna experiment på gång, och flyttar in hos studiekamraten Dan, vilket inte uppskattas av Dans flickvän, Megan, då hon anar obehagligheter. West håller sig mest på rummet, och lämnar det knappt för att äta ens. En dag saknas hennes katt. Hon hittar den snart - i Wests kylskåp. Död. När han kommer hem, skyller han på en olyckshändelse, men Megan tror honom inte. Nån dag senare vaknar Dan av förvridna kattskrik, och när han hjälper West mot den attackerande, återuppväckta katten, avslöjar West sina hemligheter för honom. Han har tagit fram ett serum som kan återuppväcka de döda, nånting som imponerar lite på Dan. Han går åstad och berättar glatt för rektorn, som råkar vara Megans farsa, i förhoppningen att de ska få skolans resurser till sitt förfogande. Resultatet blir givetvis det motsatta - de blir bägge relegerade med omedelbar verkan.

Nu får de fortsätta med sina experiment lite mer improvisatoriskt, och de tar sig in i bårhuset och väcker liv i en storväxt man. Just då råkar rektorn stövla in, och döingen går till attack. Rektorn blir dödad i en mycket blodig och våldsam scen, vilket inte tycks bekomma West nåt vidare. Han planerar givetvis att återuppäcka rektorn snarast, vilket också sker. När han så reanimerats, har även han förvandlats till en blodtörstig zombie, varför han erbjuds fri logi i en väl madrasserad cell, iförd tvångströja. Nu får dr. Hill nys om Wests experiment, och tvingar denne att överlämna sina forskningsresultat till honom. Han tänker ta åt sig äran av allt, och han snackar redan Nobelpris. West är lite lågt inställd till detta, och slår av huvet på den gamle doktorn med en spade.

Nu blir det en kamp på liv och död, och mellan levande och döda. West slåss med Hill, som även tvingas slåss med den förrymda rektorn. Våldsamma och rejält blodiga scener lättas upp med huvudlös (bokstavligen) humor och lite naket i denna splatterfest, och det känns som att filmteamet haft rejält skoj när de gjorde filmen. Alla spelar på topp, och Jeffrey Combs blev mångas favorit som den allt mer galna Herbert West. David Gale som den lika galne dr Hill blev också populär, och DVD:n tillägnas honom då han dog 1991. Det liksom skimrande fotot stod vår egen Mac Ahlberg för, och för den pompösa musiken stod Richard Band.

Regissören och manusförfattaren Stuart Gordon kom senare att blanda rysare med mer ordinära actionfilmer, plus att han skrev manus till nåt så annorlunda som Älskling, jag krympte barnen. En av Re-animators producenter, Brian Yuzna, regisserade bägge uppföljarna, och gjorde härom året fräcka Faust. En av makeupmakarna, John Carl Buechler, blev senare regissör av filmer som Troll och Fredagen den 13.e, del VII. Re-animator kostade bara $2 miljoner att göra, och blev en stor succé. I Sverige totalförbjöds den så klart för visning på bio, och frågan är om den nånsin funnits ens på video här. Blir nu Beyond re-animator den succé man hoppas på, ska Gordon göra ännu en uppföljare, House of re-animator.

På DVD:n presenteras först den ursprungliga, ocensurerade 86-minutersversionen av filmen, varefter vi bjuds på de många scener som fogades till den klippta versionen, som därmed råkade bli längre än originalet då man från början hade en tvåtimmars råfilm att jobba med. Jag tycker nog att filmen hade vunnit på om dessa scener på knappt nio minuter sammanlagt hade använts nu i en helt oklippt, längre variant på DVD, men Yuzna säger att han föredrar den kortare versionen, trots att en del värdefull och för filmen essentiell information går förlorad.



Fotnot: recensionen avser den amerikanska utgåvan. Se upp för den engelska versionen på Tartan, som saknar nästan två, bortcensurerade minuter!