Boxning är inte riktigt min sport. Av principiella skäl är jag för att proffsboxning ska tillåtas, men visas det boxning på TV byter jag snabbt kanal. Nej, tacka vet jag fotboll! När det gäller film vinner emellertid boxningsfilmerna över fotbollsfilmerna på knockout redan i första ronden. Och det finns ett par filmer i den genren som jag verkligen gillar. Givetvis syftar jag på Scorseses "Tjuren från Bronx" och den första "Rocky"-filmen. Play it to the bone hör så att säga inte hemma i riktigt samma viktklass som dessa, men en stunds fullgod filmunderhållning är det i alla fall.

Filmen börjar på morgonen före en Mike Tyson-fight i Las Vegas. En man hittas på ett hotellrum efter att ha tagit en överdos tillsammans med två prostituerade. En annan man har blivit utslagen av en lyktstolpe efter att ha kört rattfull. De två skulle på kvällen ha utgjort publikuppvärmningen inför Tysons match. Den rasande promotorn (en perfekt castad Tom Sizemore) ringer då upp de två "föredettingarna" Vince och Cesar i Kalifornien och erbjuder dem 50 000 dollar var om de kan ta sig till Las Vegas i tid. Eftersom de två boxarna, vilka är vänner, har ont om pengar övertalar de Cesars flickvän Grace att köra dem hela vägen i sin bil.

Konflikter uppstår givetvis under resans gång. Inom några timmar ska de två boxarna trots allt mötas i ringen, med en titelmatch hägrande för segraren. Och det faktum att Grace tidigare var Vince flickvän bidrar förstås till den spända stämningen, liksom Cesars avslöjande att han under en period av sitt liv prövade på att leva som homosexuell, vilket Vince trots sitt tal om att inte fördöma har mycket svårt att acceptera.

När det sedan blir match och kändisarna (Kevin Costner, Rod Stewart och många fler) bänkat sig längst framme vid ringen ökar intensiteten avsevärt. Slagen haglar, blodet stänker friskt och ansikten bankas nästan till oigenkännlighet under 20 minuters tid. (Känsliga personer är härmed varnade.) Och en groggy Vince ser Jesus i ringen. Ett surrealistiskt inslag som inte förtar något från själva berättelsen men kanske inte heller tillför något.

Fast Jesus är inte Vince enda hallucination. När de lättklädda kvinnorna mellan ronderna går runt med sina skyltar som anger vilken rond som kommer därnäst ser han dem som vore de topless. Av allt att döma bara för att regissören ville ha med lite naket. Nåja, eftersom jag är en heterosexuell man vore det hyckleri om jag klagade över den saken.

Play it to the bone berättar en underhållande historia och har en stor tillgång i det utmärkta samspelet mellan Woody Harrelson och Antonio Banderas i huvudrollerna. Överlag duktiga skådespelare och välskriven dialog bör också sättas upp på pluslistan. Det är en helt okej film vare sig man är ute efter ett drama, en komedi, en road-movie eller en boxningsfilm.