Brian De Palma är en av mina absoluta favoritregissörer. I början av karriären anklagades han för att planka Hitchcock. Men jag tror knappast att den store skräckmästaren skulle vågat sig på att göra en rockoperaversion av The Phantom of the Opera...

Phantom of the Paradise släpptes av Twentieth Century Fox 1974 men fick ett svalt mottagande. Idag är filmen en sorgligt bortglömd spektakelblandning av rock, hemska 70-talskostymer, olycklig kärlek och klassisk Hammerskräck. Resultatet är något man skulle kunna få fram om man körde Sam Raimis Darkman och Baz Luhrmanns Moulin Rouge i en mixer.

Låtskrivaren Winslow Leach (William Finley) drömmer om att skapa sitt stora mästerverk. Han lockas in i nöjesbranschen av producentmogulen Swan (Paul Williams) som ger honom chansen att skriva musiken till invigningen av rockpalatset The Paradise. Den som ska framföra hans låtar är sångerskan Phoenix (Jessica Harper), som också är Winslows hemliga kärlek.

Men när Winslow skrivit färdigt musiken stjäl den lömske Swan hans kompositioner och ersätter Phoenix med den fjollige rockaren Beef. Han ser dessutom till att Winslow blir oskyldigt slängd i fängelse. Det dröjer inte länge förrän Winslow lyckas fly men han råkar ut för en olycka där halva ansiktet vanställs. Några dagar före premiären återvänder han till The Paradise för att sabotera Swans show. Nu som hämnaren The Phantom.

Det är inga blockbusternamn i huvudrollerna direkt. Storkonsumenter av skräckfilm lär känna igen Jessica Harper från Dario Argentos stilbildande Suspiria. Sliskige Paul Williams (som spelar Swan) har vi kunnat se mot Burt Reynolds i videosuccén Nu blåser vi snuten. Williams är också en framgångsrik låtskrivare (bl a temat till TV-serien Love Boat) och har skrivit filmens musik som för övrigt både Oscar- och Golden Globenominerades.

William Finley, som gestaltar Winslow Leach/The Phantom, medverkade i De Palmas Sisters. Han har också gjort Eaten Alive och Funhouse för Tobe Hooper. Rod Serling, legenden från TV-serien The Twilight Zone introducerar filmen.

Teamet bakom kameran imponerar: regissören och manusförfattaren Brian De Palma är mannen bakom kvalitetsskräck som Carrie och I nattens mörker. Edward R Pressman är en producent som vågar satsa på udda projekt som Den korrumperade snuten, The Crow och American Psycho. För make up-effekterna svarar John Chambers. Han är mest känd för sitt jobb med Apornas planet-filmerna.

Phantom of the Paradise balanserar på en tunn linje mellan kult och töntig. Jag gillar den skarpt. Jämfört med The Rocky Horror Picture Show har filmen gjort sig förtjänt av en kultstämpel och jag tror att en nylansering skulle generera en hyfsad hit. Överdådig rock, spänningshöjande splitscreenscener alá De Palma och en hjärtskärande kärlekshistoria räcker långt. Synd att slutdelen är alltför hysterisk. Där tappar Phantom of the Paradise mästargreppet.