Metallica har i över 20 år varit ett av världens främsta band. Två decennier som inneburit missbruk och gräl, bandmedlemmars död och avhopp, otrolig framgång - men även en tärande konkurrens. När så bandet ställs inför sin jobbaste period någonsin, inträffar det i samband med inspelningen av Joe Berlingers och Bruce Sinofskys dokumentärfilmsprojekt om bandets skapande av sin kommande platta. Men det som började som en ren promotiongrej utvecklades snabbt till ett avklätt och bitvis brutalt intimt personporträtt av bandets medlemmar.

Samtidigt som basisten Jason Newstead hoppar av, lagom till det som skulle bli bandets nya skivinspelning, meddelar frontmannen James Hetfield att han tar en timeout på grund av sitt kraftiga alkoholmissbruk. Resultatet blir en arton månader lång hiatus som lämnar de övriga bandmedlemmarna Lars Ulrich och Kirk Hammet i något som endast kan beskrivas som limbo - platsen där ingenting existerar, där allting är möjligt men där osäkerheten är stor. Och det är först när Hetfield återvänder som den riktiga läkeprocessen kan påbörjas. Samtidigt har det hela tiden pågått en krävande och intensiv terapisession med terapeuten Phil Towle, där bandets medlemmar för första gången någonsin känner att de kan prata öppet och ärligt mot varandra - utan den inbördes hierarkin som funnits i bandet och den kreativa konkurrens som rådit. Resultatet blir, inte bara för bandet utan även för publiken, häpnadsväckande. För trots att man tack vare terapin kunnat få uttryck för sina känslor, når man även tillbaka till sina rötter. Albumet "St. Anger" hyllas som resultatet av något av det mest energipackade och arga som bandet någonsin gjort.

Men detta är inte i första hand en musikfilm. Det är en film om människor som är i behov av en radikal förändring, som medvetet lämnar en väldigt stor och viktig del av sina liv bakom sig, och med ny energi ger sig in i framtiden. På så vis är det en av årets modigaste filmer, eftersom den otrött och enträget skildrar riktiga människor bakom framgångens myriader av legendskapande och ikonstatus, och med verkliga problem. Samtidigt är det ett viktigt statement till resten av musik- och nöjesindustrin: "Om vi, som representerar den mörkaste musiken och varit några av de tuffaste grabbarna, kan öppna upp oss och visa att det är okej - så är allting möjligt." Och i slutändan, så är det det som är rock´n´roll.

(Extramaterialet på DVD:n innehåller en hel del fantastiskt godis. Hela 40 extra scener från den ursprungligen sex timmar långa filmen finns med; två trailrar; intervjuer med bandmedlemmarna om deras syn på filmen; två kommentatorspår, ett med filmskaparna och ett med Metallica själva [som dock i ärlighetens namn inte är sådär jätteexalterande]; klipp från premiärer och höjdpunkter med bandet samt en musikvideo. Det är så här det ska se ut.)