L.A. Takedown (1989)
![]() |
|
| Regi | Michael Mann |
|---|---|
| Manus | Michael Mann |
| Medverkande | Michael Rooker, Scott Plank, Richard Chaves, Peter Dobson, Daniel Baldwin, Clarence Gilyard Jr., Ely Pouget, Vincent Guastaferro, Victor Rivers (I), Laura Harrington (I) |
| Genre | Action |
| Videopremiär | 1990-08-01 |
| Dvdpremiär | 2002-11-29 |
| Skribent | Johan Wennström |
| Betyg | |
| Publicerad | Söndag 5 januari 2003 |
En värdetransport prejas av vägen en morgon i Los Angeles. Några maskerade män omringar snart denna och tvingar dess tre väktare att ge upp det de vaktar. En av rånarna är dock hetlevrad till skillnad från hans iskalla kumpaner och avrättar en av väktarna – en handling som åtföljs av dödandet av de två andra. Obligationer och värdepapper i miljondollarsklassen är det som stjäls av de rånare som i all hast lyckas undkomma polisen.
Rånet av värdetransporten hamnar på kommissarie Vincent Hannas bord, chef för den speciella rån- och mordroteln, en nitisk polisman som är villig att offra allt för att buset skall hamna bakom lås och bom. Den smidige och skicklige Patrick McClaren som leder rånarligan inser snart att han kan ha mött sin överman i denne Hanna. Vad som dock snart visar sig är att de två männen på varsin sida om lagen har många slående likheter med varandra. Något som de själva är villiga att bekräfta över en gemensam kopp kaffe. Men samtidigt inser de också att de är villiga att röja den andre ur vägen om denne skulle hindra en flykt eller ett gripande. De två har även varsin kvinna att handskas med; i Hannas fall en som är ovillig till att dela honom med poliskåren och en ohygglig brottslighet; i McClarens fall en som inte känner hans rätta identitet utan i sin villfarelse tror att han säljer swimmingpooler.
När McClarens liga känner pådraget från Los Angeles-polisen bestämmer de sig för att genomföra en sista stöt för att sedan fly landet. En stor bank i city blir deras mål. Själva rånet genomförs utan problem men ute på gatan möts de av lagens väktare efter att de blivit förrådda. Konfrontationen utvecklas snart till en tung gatustrid med automatvapen där civila lätt hamnar i skottlinjen.
Det är denna film, L. A. Takedown, som ligger till grund för Michael Manns storslagna tjuvfilm Heat från 1995. Den förstnämnda filmen är både sämre gjord såväl som mindre intressant än Heat, där vi presenteras inför en mer komplex studie av de två männen – så lika men samtidigt så olika. L. A. Takedown gjordes av Mann (rusig efter hans framgångar som producent med TV-serien Miami Vice under åren 1984-1989) som en TV-film för bolaget NBC i Amerika. Ekot efter den hippa serien som på många sätt lyckades karaktärisera det mediala, amerikanska, 1980-talet klingar högt i denna produktion. Det höga tempot och den rockiga musiken tillsammans med benhårda deckare står i kontrast till den nedtonade och mer komplexa versionen från -95. Det är väldigt mycket av 80-talets Michael Mann som jag kan känna igen, utöver Miami Vice finns det spår av de skarpa thrillers som regissören lyckades åstadkomma i början av 1980-talet; jag tänker då på Thief – Gatans Lag (1981) och Manhunter (1986). Mann ändrade stil väldigt mycket under den senare hälften av 1990-talet och Heat kan nog tveklöst ses som en vändpunkt.
Om man ändå uppskattar det faktum att L. A. Takedown är gjord exklusivt för television (och samtidigt bortser från 90-talets nyversion) är det faktiskt ändå en högtflygande och kvalitativ film där Mann kastar oss in i ett råbarkat Los Angeles vars gatustrider och prostituerade visas upp till tonerna av The Doors. De skådespelare som filmen inkluderar gör ett bra jobb med att porträttera sina respektive rollfigurer och visst kan man stundtals ana något av De Niro och Pacino (vilka spelade med i nyinspelningen). Dock finner jag stora luckor i berättelsen och regissören har kanske varit lite för hårdhänt med saxen i klipprummet. Till exempel tillkommer det plötsligt tidigare okända personer mitt i nyckelscener och karaktärer befinner sig abrupt på platser dit vi inte sett dem färdas. Detta skapar oreda i Manns annars bra berättande.
Den DVD-version av L. A. Takedown som Atlantic Film gett ut innehåller inget vidare intressant utöver en gedigen kuriosa om huvudskådespelarna och Mann själv vid de nästa obligatoriska biografierna. En trailer och valmöjligheter bland språkbyte på undertexterna är vad som återstår. Men avsaknaden av extramaterial är knappast någonting nytt bland de svenskutgivna DVD-filmerna.
Trots dessa invändningar är filmen en helt klart underhållande och ganska spännande historia om brottslighet i Änglarnas stad.
Skriv kommentar till “L.A. Takedown”
OBS! Kommentarer innehållande länkar eller BBCode kommer automatiskt raderas pga spam.
.jpg)




Digg this! | Spara sida på del.icio.us | Spara sida på Furl