En kraftfull oppositionsledare, Kim Dae-Jung, är obekväm för den sydkoreanska militärregimen under Park Chung Hee. Regimen har gjort sig känd för att bryta mot de mänskliga rättigheterna och håller en hård linje mot Kim II Sungs Nordkorea. Kim Dae-Jung är liberal, han kämpar för ett fritt, demokratiskt och enat Korea. På grund av sina åsikter tvingas han leva i japansk exil efter att ha förlorat presidentvalet 1971. Park låter sin underrättelsetjänst, KCIA, upprätta en operationsplan för att kidnappa och undanröja Dae-Jung på japanskt territorium. En av KCIA: s operatörer har kontakter inom de japanska självförsvarsstyrkornas underrättelsetjänst och lyckas få deras samarbete i operationen, då Japan till varje pris vill förhindra en ny regering då Park inlett goda förhållanden med dem. En japansk säkerhetsofficer säger upp sig och öppnar en detektivbyrå som ett led i den sydkoreanska operationen för att kunna spåra upp det tilltänkta målet, Kim Dae-Jung. En alltför nyfiken japansk journalist blir dock tipsad om KCIA: s planer av någon inom organisationen och han publicerar en artikel om deras planer. Trots detta lyckas det sydkoreansk-japanska agentteamet finna Kim Dae-Jung på ett hotell och röva bort honom. Det tar med honom ut på havet på väg mot Sydkorea, för att dumpa honom i vattnet. Agenternas planer korsas av att den amerikanska regeringen griper in och tvingar Japan att avblåsa avrättningen. Då avrättningen av Kim Dae-Jung förhindrades fortsatte han att bedriva sin politiska karriär för att 1997 vinna presidentvalet i Sydkorea. Park Chung Hee stannade kvar på sin post som president tills hans mördades i oktober 1979. Då hade den sex år gamla spionhistorien varit nedtystad sedan länge. Regissören Sakamoto presenterar här en hårdkokt och ändlöst spännande spionhistoria av klassiska mått.

Utöver en oerhört spännande och tät film levererar Junji Sakamoto en rejäl historielektion om underrättelseverksamhet och politiskt rävspel på samma gång under perioden 1970-1973 (då filmens händelser utspelar sig) utan spekulativa drag, som annars är brukligt i politiska thrillers. Det är en mycket intressant händelse som dokumenteras här, vid de tillfällen då lönnmord utförts på ett främmande territorium brukar mördarna endast försvinna tillbaka in i skuggorna men här ertappas den sydkoreanska administrationen på bar gärning. Det finns en stänkande samhällskritik av det politiska 70-talet i Asien som presenteras i form av Dae-Jung-affären. Kritiken riktar sig också mot västerlandet och främst Amerika, som ockuperade Japan från krigsslutet fram till 1953 och hade ett stort politiskt inflytande fram till mellersta -70 talet och minimerade den japanska krigsmakten markant. Sakamoto tar itu med den nationalistiska problematiken i detta och slår samtidigt ett slag för den USA-debatt som präglar dagens politiska scen.

Trots att KT innehåller osedvanligt lite våld finns det en stark intellektuell spänning i filmen; den typiska Kalla Kriget-mentaliteten ligger som en tung ridå över berättelsen som är obligatorisk för spionfilmer. Som jag nämnde tidigare är detta en film av klassiska mått, vilket i högsta grad är någonting positivt; inga biljakter, inga massiva explosioner, endast bistra miner och hemliga koder. Kanske får man jämföra med tidiga Bond-filmer fast utan komiken. Det är minst sagt uppfriskande i en tid då spioner på film är ett nästintill utdött släkte.