Ny kille flyttar till landsortshåla från Chicago. Bror är död, så familjen är lite i spillror. Pappa är frustrerad, mamma sorgsen och systern har fått hormonerna i svängning. Men som för vilken sund amerikansk familj som helst är det ju viktigt att hålla skenet uppe. Den nye killen, som går under helylle namnet Steve (James Marsden), blir vän med de lokala pundarna och de är snälla nog att förklara för honom hur highschool hierarkin ser ut i hans nya lilla pittoreska stad. Vilket gäng ska bussige Steve ansluta sig till?

Låter det som en hyfsad handling, du kanske till och med känner igen den? Jo, jo, om det ändå vore så väl. Nu händer något riktigt konstigt, ni som har sätt "From Dusk Till Dawn" kan nog relatera, allt är inte så normalt som lille Steve först hade tänkt sig. Oh nej, här finns det faror som lurar. Filmens handling kastas helt om och blir i stora anseenden likadan som "The Faculty". Någonting elakartat gör stygga saker mot snälla människor så att dom börjar göra stygga saker mot andra människor som fortfarande är snälla. Ja, ni förstår nog. Inte speciellt originellt, inte speciellt upphetsande. Men, men, "Jag vet vad du gjorde förra sommaren" gick ju hem. Vad vet jag? Kanske den typen av människor kan gå och se den här filmen och känna någon form av glädje.

Så vad är intrigen? Jo, pillutta dig du stygge stygging för fina Steve har med hjälp av stadens egen slyna (det är filmen som presenterar henne så) fått upp spåren på din onda verksamhet. Oj, oj, hur kan detta sluta? Och denna stygging är verkligen stygg. Jag satt nästan och grät när jag sett halva filmen, jag förbannade den världen jag lever i, jag slet av mig allt mitt hår, jag ville bara skrika ut: Hur kunde du? Ditt as! Mot din egen dotter! Nej, nej, det är inte så att han begått otukt med henne. Oj, nu får jag inte avslöja mer ur detta tio sidor tjocka manus, lite underhållning måste jag ju spara till er "Jag vet vad du gjorde förra sommaren"-biobesökare.

Jag vet vad ni manliga läsare tänker, precis så tänkte jag själv. Så fanns det några snygga brudar? I den manschauvinistiska värld vi ändå lever i kan det väl inte göra så mycket om jag gör situationen en smula värre? Vi har ju Katie Holmes i sin sedermera vanliga "jag-är-whitetrash-som-bor-på-fel-sida-av-stan"-roll som vi med hjälp av tv-serien "Dawson's Creek" vant oss så vid och hon är ser ju välmående ut (dock här osmakligt trashy). Förövrigt är brudfronten inte ens den särskilt bra i denna highschoolfilm. En någorlunda intressant scen, med en tjej som vi får anta ansåg rummet vara lite för varmt, finns ju i och för sig med. Misströsta inte nu kära kvinnliga läsare, jag ska ger er en hunkrapport. Om det nu fanns något att rapportera, till och med det vanligen så vitleende anabolapaketet till fotbollskapten ser ut som han blivit överkörd av tio polska långtradare.

Men jag är inte bara negativ, manuset må vara tråkigt, romantiken klichéartad och skådespelarna fula. Men någonting positivt finns det väl alltid att säga, eller? Nej egentligen inte, men på något sätt suger inte filmen fullständigt. Varför vet jag inte. Vi kanske någonstans i filmen kan ana någon form av väldigt avlägsen spänning. Nej, knappast, det kan inte vara det. Låt mig säga så här: Bio, glöm det! Men om du, som jag gjorde, ser den ensam på video en tisdagsnatt är den faktiskt i kort stunder nästan underhållande.

Regi, klippning och skådespelarinsatser är ointressanta, de gör varken filmen bättre eller sämre. Vill du på mystiska sätt se snälla människor bli stygga, se "Invasion of the Body Snatchers (1978)" eller "The Faculty" istället. Det finns även ett budgetalternativ, se ett avsnitt av "Arkiv X".