I Spy (2002)
![]() Officiell hemsida Trailer 1 |
|
| Regi | Betty Thomas |
|---|---|
| Manus | Jay Scherick, David Ronn, Cormac Wibberley, Marianne Wibberley |
| Medverkande | Eddie Murphy, Owen Wilson, Famke Janssen, Malcolm McDowell, Gary Cole, Phill Lewis |
| Genre | Action / Komedi |
| Biopremiär | 2003-02-14 |
| Skribent | David Johansson |
| Betyg | |
| Publicerad | Onsdag 19 februari 2003 |
Världens störste proffsboxare möter världens minst uppskattade specialagent. Terrorister hotar världen. Våra hjältar räddar dagen. Hur roligt kan det bli?
Owen Wilson har för mig alltid varit en hyffsat talangfull skådespelare. Han kanske inte har det där hysteriskt roliga som Jim Carrey, utan landar snarare på samma nivå som Adam Sandler, men i Royal Tenenbaums var han faktiskt riktigt bra, även om rollen inte krävde speciellt mycket humor av honom. I denna film är han dock tvungen att vara rolig för att det ska fungera, speciellt som han bytt ut Jackie Chan mot Eddie Murphy.
Filmen följer det söndertjatade konceptet ”vit mesig kille lär sig av svart cool kille – båda blir partners och bra vänner”. Ni vet säkert vad jag syftar på. Historien är inte mycket tjockare än ett löv, men försöker rättfärdiga sig själv genom att vara någon slags bond-hybrid a la xXx. Ond skurk ska sälja topphemligt, stulet vapen (i det här fallet ett flygplan likt det i Golden Eye) till terrorister som tänker störta demokratin genom att bomba USA:s hjärta (nej, inte Hollywood – Washington).
Eddie Murphys kaxige boxare är måttligt rolig, även om samspelet med Wilson ibland blir riktigt lyckat. I filmen medverkar också Famke Jansen (hon som var elak Bond-brud i nyss nämnda Golden Eye, ni vet) och hon gör inte så mycket annat än ser snygg ut och gör parodi på Xenia Onatop. En av filmens behållningar är dock superduperagenten Carlos som likt 007 får alla damer och all uppskattning från chefen och världen och presidenten osv.
För dig som inte förstått det så är allas vår Owen Wilsons karaktär en stackars andra klassens agent vid namn Alex, som får nöja sig med begagnade prylar från en svunnen tid till sina uppdrag. Och nu har han alltså chansen att bevisa en gång för alla hur duktig han är. Carlos roffar alltid åt sig all ära och är i allmänhet så sliskigt smörig man kan önska sig (se bara på hans frisyr).
När jag gick och såg filmen var det under tron att jag skulle få se Jackie Chan, och döm om min besvikelse när jag insåg att vi tagit fel på det hela. Hursomhelst bjuder filmen på lätt underhållning på ganska låg nivå. Betyget kan dock inte bli mer än knappt godkänt.
Owen Wilson har för mig alltid varit en hyffsat talangfull skådespelare. Han kanske inte har det där hysteriskt roliga som Jim Carrey, utan landar snarare på samma nivå som Adam Sandler, men i Royal Tenenbaums var han faktiskt riktigt bra, även om rollen inte krävde speciellt mycket humor av honom. I denna film är han dock tvungen att vara rolig för att det ska fungera, speciellt som han bytt ut Jackie Chan mot Eddie Murphy.
Filmen följer det söndertjatade konceptet ”vit mesig kille lär sig av svart cool kille – båda blir partners och bra vänner”. Ni vet säkert vad jag syftar på. Historien är inte mycket tjockare än ett löv, men försöker rättfärdiga sig själv genom att vara någon slags bond-hybrid a la xXx. Ond skurk ska sälja topphemligt, stulet vapen (i det här fallet ett flygplan likt det i Golden Eye) till terrorister som tänker störta demokratin genom att bomba USA:s hjärta (nej, inte Hollywood – Washington).
Eddie Murphys kaxige boxare är måttligt rolig, även om samspelet med Wilson ibland blir riktigt lyckat. I filmen medverkar också Famke Jansen (hon som var elak Bond-brud i nyss nämnda Golden Eye, ni vet) och hon gör inte så mycket annat än ser snygg ut och gör parodi på Xenia Onatop. En av filmens behållningar är dock superduperagenten Carlos som likt 007 får alla damer och all uppskattning från chefen och världen och presidenten osv.
För dig som inte förstått det så är allas vår Owen Wilsons karaktär en stackars andra klassens agent vid namn Alex, som får nöja sig med begagnade prylar från en svunnen tid till sina uppdrag. Och nu har han alltså chansen att bevisa en gång för alla hur duktig han är. Carlos roffar alltid åt sig all ära och är i allmänhet så sliskigt smörig man kan önska sig (se bara på hans frisyr).
När jag gick och såg filmen var det under tron att jag skulle få se Jackie Chan, och döm om min besvikelse när jag insåg att vi tagit fel på det hela. Hursomhelst bjuder filmen på lätt underhållning på ganska låg nivå. Betyget kan dock inte bli mer än knappt godkänt.
Skriv kommentar till “I Spy”
OBS! Kommentarer innehållande länkar eller BBCode kommer automatiskt raderas pga spam.
.jpg)




Digg this! | Spara sida på del.icio.us | Spara sida på Furl