Lagom till jul och nyårshelgen dök Lasse Åberg upp på bio med en ny film om en av Sveriges mest älskade töntfigurer - Stig-Helmer Olsson. Och det måste ju bli succé, eller..?

Efter senaste filmen, "Den ofrivillige golfaren", så har Stig-Helmer brutit med sin Fiona och har därefter blivit en soffpotatis som får sin motion genom att gå ner till affären och handla chips och korv med bröd. Detta leverne har resulterat i en försämrad kondition och en märkbar kalaskula. Stig-Helmer övertalas då av Ole att följa med honom till ett hälsohem för att få ordning på kropp och själ igen. Ole själv behöver koppla av efter att hans reklambyrå förlorat ett kontrakt på en reklamfilm för ett broilerföretag. Det företaget ägdes av Bruno Anderhage, som också var med i "Golfaren", som nu planerar att ge sig in i hälsokostbranschen och göra sig en hacka med skumma affärer.

Jag måste säga att jag blev besviken på "Hälsoresan". Redan med "Golfaren" tyckte jag att Stig-Helmer började gå lite på tomgång och det blev inte bättre efter den här filmen. Största problemet med den är att jag inte tyckte den var speciellt rolig. Jag kan räkna antalet gånger jag skrattade på min ena hand och inte någon gång var det ett gapskratt. Lasse Åberg verkar trött, det kan dock höra till rollen, och Jon Skolmen får inte till sina lustigheter på samma sätt som förr. Själva grundhistorien var inte heller den något som grep tag i mig. De flesta pikarna på hälsobranschen kändes uttjatade och det var överhuvudtaget inget som kändes fräscht med filmen. Att man sedan dessutom fick reda på mer om Stig-Helmers barndom och hans far bara försämrade den. För det första irriterade jag mig på att han redan då hade den lilla locken på huvudet. Så stor del av Stig-Helmer rollen tycker jag inte att den skulle ha haft. Och att det skulle finnas en händelse i hans barndom som skulle förklara hans bortkommenhet tyckte jag inte riktigt fungerade. Delen med Anderhages skumraskaffärer var också en sak som inte fungerade. För det första gillade jag inte rollen Anderhage, tyckte inte att den historien var varken trovärdig eller särskilt underhållande. Det föll alldeles platt.

Så jag hoppas verkligen att det här var sista filmen med Stig-Helmer, för den var verkligen en besvikelse och jag tyckte den var direkt dålig.