IMPORTFILM

Takashi Ishii (f. 1946) blev ju bekant för älskare av rysliga filmer redan 1988, med sitt manus till Evil dead trap. Den fick en uppföljare som han inte hade med att göra, innan han så skrev manuset för Evil dead trap 3: Broken love thriller fem år senare. Gonin (1995), som han inte bara skrev utan även regisserade, gjorde honom även känd utanför de snäva gorehoundkretsarna, och visades lite varstans i Europa och USA. Uppföljaren, Gonin 2 som kom året därpå, har väl få sett eller hört talas om, liksom The black angel (1997) och Black angel, vol. 2 (1999).

Freezer (eller Freeze me) kom 2000, och han har faktiskt inte gjort nån film sen dess. Han har, som brukligt är, skrivit manus och själv producerat och regisserat. Denna iskalla rysare är inte över sig blodig eller våldam, i varje fall inte grafiskt. Vackra nakenmodellen Harumi Inoue spelar Chihiro (ja, samma som flickan i Spirited away), en helt vanlig tjej som jobbar på kontor i Tokyo, som miljoner andra tjejer. Hon har ihop det med en kille på jobbet, Nogami, och de har redan bestämt att de ska gifta sig. En dag förändras dock allt för alltid, då en kille som en gång för fem år sen var med och våldtog henne i hennes hemstad tillsammans med två andra, plötsligt bankar på dörren och vill in. Chihiro har inte mycket att sätta emot, och vågar inget annat än att släppa in den objudne gästen, Hirokawa, som utger sig för att tillhöra yakuzan, den japanska maffian.

Han finner sig snabbt till rätta i hennes minimala lägenhet, och efter att än en gång ha våldtagit henne, måste hon nu dessutom serva honom med mat och annat. Dagen efter går hon till jobbet som vanligt, men i stället för att komma hem igen, går hon hem till Nogami efter jobbet, dock utan att berätta vad som hänt. Hon sover över där, och går sen till jobbet igen, dan därpå. Men då rusar plötsligt Hirokawa in och ställer till med en scen, vilket resulterar i att hon får sparken. Hirokawa släpar så hem henne, tillbaka till lägenheten, och nu börjar Chihiro krypa in i nån sorts skal, hon sluter sig själv och vågar inte ens ringa polisen. Hirokawa har lovat att de andra två våldsverkarna från förr är på ingående, nånting Chihiro knappast ser fram emot. Hon låtsas dock inte om nånting, men hennes reaktion blir desto våldsammare när den väl kommer. Hon hackar ihjäl honom med en kniv, och stoppar sen in honom i frysen för att han inte ska börja lukta. Hon köper en större frys, men snart anländer Baba, en av de två kvarvarande förövarna från förr. Ekot från Roman Polanskis Repulsion är kanske lite väl tydligt.

Och nu spårar både hon och kanske filmen ur lite. Den övergår till att vara en svart komedi, snarare än en otäck rysare, och tyvärr fungerar det väl inte riktigt. Bäst hade nog varit att låta den fortsätta på den inslagna vägen, i stället sitter hon nu på golvet och äter glass och pratar med döingen i frysen. Lite makabert, men inte speciellt obehagligt. Därefter transformeras filmen till en ganska typisk hämnarfilm i stil med klassikerna, Death weekend och I spit on your grave, innan så Nogami kommer tillbaka och ber om ursäkt för sitt tidigare, fega handlande. Allting verkar så lugnt och fridfullt nu. Om det bara inte hade varit för att hon inte kan ha luftkonditioneringen igång samtidigt som de nya frysarna...