Den inspirerande läraren eller mentorn som lyckas föra in unga på glid till rätt köl är ett ämne som aldrig tycks sluta inspirera filmskapare. Vi har sett det i klassiker som Döda poeters sällskap och Will Hunting, liksom i en mängd mindre bra filmer som exempelvis Farliga sinnen. Just den förra filmen påminner Freedom writers mycket om. Precis som i den får en ung kvinnlig vit lärare ta hand om en stökig klass med ungdomar från ett problemområde. Freedom writers berättar med en verklig historia som grund om den nyutexaminerade idealistiska lärarinnan Erin Grunwell (Hilary Swank) som hamnar på en High School i den förslummade Los Angeles - stadsdelen Long Beach i mitten av 1990 - talet. I ett klimat som speglas av hårda strider mellan ungdomsgäng av olika etnisk härkomst får Erin det inte lätt med den klass i engelska hon blir tilldelad.

Hon möter först hård opposition från eleverna som ofta bär på svåra upplevelser och hemförhållanden som försvårar studier, men börjar nå fram då hon gör kopplingar mellan elevernas situation och nazismen. Då hon ber sin klass att själva börja berätta om sina liv i dagboksform kommer också vändpunkten. Ungefär där slutar även filmen att vara intressant. Innan dess är den en lovande skildring av det sämsta av det amerikanska skolväsendet. Därefter blir den förutsägbar, tråkig och sentimental. Framförallt är hela filmen fruktansvärt präktig då den visar hur Erin offrar allt och går emot skolledningen för sina elevers skull. Elever som utan undantag utvecklas till skolans ljus trots dåliga odds. Det är något som fungerat i flera filmer men här är det alldeles för omständligt berättat.

Man vill som åskådare verkligen gilla Freedom writers då intentionerna är goda och materialet intressant. Men det är svårt att ta en film som till stor del består av en serie emotionellt laddade klimax på allvar. De unga skådisarna är bra, men man kommer ingen av Erins elever in på livet. Hilary Swank är dessutom helt fel som Erin då hon bjuder på ett tveksamt klämkäckt överspel. Varför hon helt plötsligt som genom ett trollslag med linjalen får med sig hela klassen känns märkligt. Den auktoritet och karisma som måste krävas för att kunna hantera en samling bråkiga kids lyckas inte Hilary Swank förmedla. Freedom writers är på det stora hela en film som skulle behöva mer bett och puls. Den känns tyvärr mest som den typ av film en välmenande lärare utan koll visar för sina elever då han vill vara snäll.