Flickan i husvagnen är en rak, bitande realistisk och osentimental historia om den tioåriga flickan Winnie. Winnie bor med sin familj i en husvagn en bit utanför Dublin. Hennes förhållanden är minst sagt under all värdighet. Hennes mamma kan knappt ta hand om henne och hennes syskon och är helt beroende av socialarbetare som alltför sällan hälsar på. Hennes pappa har stuckit, ingen vet var. Hon har problem i skolan och blir ständigt omplacerad. Som en produkt av hennes förhållande och det faktum att hon har fått så lite utbildning och social kunskap har hon blivit ett till synes förståndshandikappat barn.

Man kan inte bli annat än imponerad den unga Winnie Maughan (som inte spelar sig själv vilket är lätt att tro med filmens dokumentära karaktär). Winnie (karaktären) är en samhällsalienerad ung tjej som man verkligen tycker synd om, något som är genomgående i hela filmen. Den står och faller på den ständiga empatin. Alltför många scener är gjorda mer eller mindre för att vi som publik ska lägga huvudet på sned och tycka synd om den stackars utstötta familjen. Det blir till slut bara för mycket. Även om vissa scener griper tag saknas variationen i bilderna. Den rena formen av berättande i diskbänksrealismens tecken manar självklart till eftertanke om hur samhället i väst fungerar och hur svårt det är för dem som hamnat i Moment 22-stadiet där man till slut varken vet ut eller in. Flickan i husvagnen saknar den lilla glimten i ögat som liknande filmer ofta har med sig. Humor hade den inte mått så dåligt av, någon karaktär, något som ger kontrast till de till slut tröttande realistiska bilderna. En realism som vi har sett förr. Filmen för inte direkt något nytt med sig, då möjligtvis en skådespelerska för framtiden.

Filmen har fått en del uppmärksamhet, vunnit ett par priser vid Irländska motsvarigheten till vår Guldbagge, IFTA Awards. Det är viktigt att dessa filmer kommer upp till ytan, syns och skapar debatt. Dock, för mig känns det mer som ren betraktelse av ett sedan länge bestående problem. Det gör inte filmen helt ointressant, bara lite mindre. Den är svår att betygsätta, Flickan i husvagnen känns för viktig att negligera men samtidigt blev jag inte lyrisk.