Har du någonsin varit rädd för att flyga? Har du suttit spänd på din plats i flygplanet och kallsvettats i väntan på att planet ska lyfta från landningsbanan, för att sedan störta? Det är vad som händer huvudpersonen i en av de senaste ungdomsrysarna. Men han drömmer om det innan det sker. Han får en föraning om vad som komma skall.

Alex ska tillsammans med sin klass flyga till Frankrike. Men strax innan planet lyfter så brister han ut i panik över att planet kommer att störta. Han blir tillsammans med fem andra personer i sin klass avkastade från planet. Strax därefter exploderar det, precis som Alex förutspått. Men det visar sig att man inte kommer undan döden så lätt.

Bara ännu en i raden av dessa skräckfilmer som sköljt över oss sedan "Scream"? Både ja och nej. Det som skiljer denna från övriga filmer i samma gebit är att det inte är en krokförsedd fiskare eller en galen seriemördare som är ute efter våra unga följeslagare. Det är istället självaste döden.

Det är lite uppfriskande att hotet inte kommer från en fysisk person, utan från något okänt. Något som vi inte kan se. Inte kan visualisera oss. På så vis uppfylls känslan av att nästan vad som helst kan ske. Men bara nästan. Filmen känns alltför mycket igen från tidigare historier gällande stil och grepp. Man vet någonstans i bakhuvudet ungefär vad som kommer att ske. Synd att man inte till fullo utnyttjar det okända och skapar något riktigt originellt. Men trots detta så är filmen en av de bättre "riktiga" skräckfilmerna (dvs som inte plockar poäng på komiska inslag) på senare tid.

Den som vill kan dras med i de filosofiska funderingarna som filmen ger uppslag till. Är vår tid här på jorden förutbestämd? Kommer vi att dö vid en bestämd tidpunkt, eller är allt bara en slump? Annars kan man låta sig underhållas av en helt ok skräckfilm som lägger sig en bit ovanför medlet i träsket av alla genrekompisar.