Var tid har sin humor och just nu är Judd Apatow Hollywoods store komediprofet. Han verkar ha ett finger med lite varstans. Antingen han skriver manus, regisserar eller som i det här fallet producerar, så bär filmerna hans signum, vilket innebär en säregen blandning av sexskämt, romantik och töntar. Av någon anledning har han lyckats ruska liv i de svenska översättarna som plötsligt förmår kläcka ur sig egna namnförslag. Efter På smällen och Supersugen kommer nu Dumpad, vars svenska titel känns mer spännande än originalets Forgetting Sarah Marschall. Den svenska titeln är också kärnfullare, rätt på ämnet. Det är hårt att bli dumpad av den man älskar, man förlorar lätt fotfästet i tillvaron och filmens humor bygger på att publiken kan identifiera sig med den känslan.

Det är Jason Segel från teveserien Nördar och nollor som har skrivit manus och han spelar själv huvudrollen som Peter Bretter. Det är en plufsig drönare som gillar att fördriva tiden hemma framför teven, smälla i sig stora skålar med amerikanska flingor och komponera lite musik till en CSI-liknande teveserie, där hans flickvän Sarah Marshall är den stora stjärnan. Han är djupt förälskad i henne och tar kärleken för given, men en dag kommer hon hem och dumpar honom. Hon har fallit för den engelske rockstjärnan Aldous Snow. Peter blir förkrossad och försöker lappa ihop sitt brustna hjärta med en rejäl dos krogragg. Det fungerar inget vidare, varför han kommer på den lysande idén att en semester på Hawaii är bästa sättet att glömma Sarah. Sagt och gjort, men gissa vem han träffar redan vid incheckningen på hotellet? Givetvis Sarah i sällskap med Aldous, de är på kärlekssemester. Vilken tur för Peter att hotellets unga vackra receptionist Rachel förbarmar sig över honom och visar upp Hawaii från sin bästa sida.

I början på 60-talen placerade Hollywood Elvis i Hawaiis exotiska miljöer för att riva av några hitlåtar. Både filmen och skivan Blue Hawaii blev stora kommersiella succéer och skapade mallen för Elvis fortsatta filmkarriär. Kritikerna tyckte dock att det bara var ett simpelt sätt att tjäna pengar och än i dag får Elvis en del skit för det. Vad ska man då säga om Dumpad? Här finns obligatoriskt beachparty, surfare och vackra flickor med blommor i håret. Byt ut Elvis sånger mot alla ansträngda oneliners som Dumpads filmskaparna pressat in och man märker att det inte hänt särskilt mycket under fyrtio år. Då som nu används Hawaii bara som vacker bakgrund. Dumpad innehåller en del finurliga lustigheter, men som helhet saknar filmen sting. Efter en lovande början går alla stunder av manlig självömkan snart på tomgång och tyvärr är Jason Segel i huvudrollen en alltför svag komiker för att lyfta den här typen av kärlekskomedi. Det är visserligen kul att se honom helnaken gråta ut, när han blir dumpad, men hans komiska register sträcker sig inte så mycket länge än att vara en sorgsen jättebaby. Då är Russel Brand som den minst sagt flummige Aldous Snow betydligt roligare med några riktigt roliga repliker. Däremot har varken Kristen Bell, som Sarah, eller Mila Kunis, som Rachel, fått några lustigheter att jobba med. Flickorna ska uppenbarligen bara vara snälla och söta i den här lättglömda komedin.