Double Jeopardy var en sådan typisk film som jag förälskade mig i redan när jag såg trailern för den några biobesök tidigare. Anledningen till detta var att temat, eller handlingen, var så fruktansvärt (ursäkta mitt vardagliga uttryck) cool så jag höll på att storkna. Grundstoryn i filmen kan jag dra lite kort. Det handlar alltså om Libby Parsons (Ashley Judd), som lever ett till synes väldigt lyckligt liv. Hon är gift med en perfekt karl som är rolig, charmig och prioriterar henne framför allt annat. Men så tar allt en drastisk vändning. Hennes make dör, hon blir anklagad för att ha mördat honom och med ett nalkande fängelsestraff är hon tvungen att adoptera bort sin son till sin bästa väninna. Under hennes fängelsevistelse kommer det fram att hennes make lever, och hon blir tipsad om en paragraf i lagen kallad "Double Jeopardy" som går ut på att man inte kan fällas för samma brott två gånger. Med detta i huvudet börjar hon planera sin hämnd, att helt lagligt mörda sin make.

Idén till filmen är helt lysande som sagt, men tyvärr är det inte mycket mer som gör filmen. Ashley Judd gör ingen dålig roll, och Tommy Lee Jones, som spelar hennes övervakare, är lika bra som alltid, men ändå bygger allting i filmen på storyn. Detta betyder inte att den är dålig, absolut inte. Tvärtom finns det många väldigt nervpirrande, roliga och actionfyllda scener i filmen, men det som gör filmen bra är mest handlingen, och det kan jag inte bortse ifrån när jag betygsätter filmen. Filmen var kort och gott underhållande, men inte mycket mer. Betyget blir därför en trea, som modifieras lite med kommentaren att det är en film som man inte bör missa, men den är precis lika bra på video.

Fotnot: En liten irriterande sak med filmen är att Tommy Lee Jones, som förvisso är en genialisk skådespelare, får översta platsen på rollistan när Ashley Judd har den definitiva huvudrollen.