Ibland dyker det upp en sån där film som förändrar allt. Det här är en sådan. Jag har aldrig varit förtjust i det sena sextiotalets filmer, dom tenderar att bli lite ”för mycket” bara, med undantag för underbara No way to treat a lady och The Boston strangler givetvis (två av världens bästa filmer). Death laid an egg är ganska krävande rent konstnärligt, men den totala helheten blir så otroligt perfekt att jag hade svårt att sitta still.

Lollobridgida äger en kycklingfarm tillsammans med sin make (Trintignant) och har på besök en släkting, den unga vackra Gabri (spelad utmärkt av vårt svenska stjärnskott Ewa Aulin). Men det händer mystiska saker på den högteknologiska farmen. Någon vill bli av med henne och alla verkar ha affärer med varandra. När sedan en ung PR-hunk anställs för att få upp den falnande kycklingmarkanden så tätnar intrigerna desto mer. När sedan farmens vetenskapsman lyckas avla fram huvud- och vinglösa kycklingar som är perfekta som kött och som äggläggare så bryter allt ihop.

Detta är en märklig film. En mycket märklig film. Det är ju först och främst inte en traditionell giallo, den är snarare bakvänd, fast med en knorr på slutet som inte ens jag förväntade mig. Det dyker alltså upp en mördare med vass kniv och svarta handskar, men inte riktigt om man kan förvänta sig. Giulio Questi berättare historien underbart, utan att det blir förvirrande och låter alla trådar knytas samma ovanligt snyggt (vilket vi givetvis ska tacka medförfattaren Franco Arcalli för också). Med flashbacks, plötsliga jumpcuts och ganska ovanligt berättarsätt (även för sextiotalet) så drivs denna udda historia fram obarmhärtigt genom oerhört snygga miljöer i närmare 90 täta minuter.

Det hela akompanjeras av avantgardistisk musik som passar ovanligt bra i den märkliga historien.

Ja, det går att göra en film fylld av hönor, kycklingar och ägg, och den är lika bisarr som den engelska titeln. Den är också väl värd att se för utmärkta och realistiska skådespelarinsatser av hela ensemblen.

Annars har jag bara en fråga: vem kom först, kycklingen eller mördaren?