Darling (2007)

Officiell hemsida Trailer 1
	Regi	Johan Kling
	Manus	Johan Kling
	Medverkande	Michael Segerström, Richard Ulfsäter, Michelle Meadows, Jenny Cassel
	Genre	Drama
	Biopremiär	2007-02-09
	Dvdpremiär	2007-06-27
	Skribent	Christopher Friman
	Betyg	(3) Bra
	Publicerad	Tisdag 30 januari 2007

Överklassen är tveklöst en av kulturvärldens främsta hackkycklingar. Regissörer, dramatiker och författare har genom alla tider gjort oräkneliga försök att tränga in på djupet hos detta samhällsskikt. Sällan har resultatet varit smickrande. Istället har det i många fall handlat om att avslöja en djupt ingrodd konservatism, rasism, girighet och ignorans. Johan Klings Darling känns - trots sitt ämnesval - som en film med andra ambitioner.

Darling erbjuder en modern inblick i en värld där ytan betyder allt, där varje känsloyttring är ett tecken på svaghet och där jaget är det enda som betyder något. En av filmens två huvudpersoner är Eva, som innehar så gott som alla de egenskaper man idag förknippar med de unga bortskämda människorna som brukar kallas brats. Jobb i en gucci-butik, lägenhet på östermalm, stekarpojkvän samt fritt tillträde till alla av Stureplans krogar. Michelle Meadows porträtterar Eva med en effektiv iskyla och distanslöshet som visserligen gör det svårt att känna något för karaktären, men samtidigt perfekt reflekterar omgivningarna. Inte helt oväntat utspelar sig stora delar av filmen kring Stureplan, detta kvarter som nuförtiden utgör själva defenitionen av flärd, exklusivitet och framgång. Men samtidigt som denna bakgrund lätt hade kunnat göras till huvudrollsinnehavaren återspeglar den istället bara samma tomhet som karaktärerna som befolkar den. Dialogen handlar om de senaste bilarna, resmålen och drinkarna, ibland överröstas den till och med av den utmärkta filmmusiken, men det gör ingenting. Man vet ändå vad som skall sägas, man har redan en uppfattning av hur dessa karaktärer är. De vackert fotograferade bilderna kan tillåtas tala för sig själva.

Darling

Den andra huvudkaraktären heter Bernard, är 61 år gammal och Evas raka motsats. Han är utåtriktad, naiv och positiv i såpass stor utsträckning att han tycker att fruns nya man är en “trevlig kille” trots att det såklart var “lite tråkigt att hon inte sa något till mig om att de träffades, när alla andra visste”.
Bernards liv har inte riktigt gått som han tänkt sig, och på grund av diverse omständigheter tvingas han sälja sitt hus hanka sig fram på diversejobb. Evas sorgeslösa tillvaro rasar samman ungefär samtidigt och dessa två individer möts, något ironiskt när de bådar tvingas arbeta på McDonalds. Michael Segerströms skildring av den snälla halvlosern Bernard är trots sina sentimentala drag extremt trovärdigt, varför man blir mycket illa berörd av hur han behandlas. Samtidigt är det svårt att avgöra vems verklighet som är den mest sorgliga.

Darling beskrivs som en komedi, men det är inte alltid detta framgår. Den svarta humorn kretsar främst kring Bernards ständiga misslyckanden och Evas totala oförmåga att ta hand om sig själv. Det är tomt, kallt och fullt av trasiga människor, och personligen har jag svårt att se det roliga. Det märks även att Darling är baserad på en kortfilm, främst i det annorlunda berättandet som sällan följer någon röd tråd. Nästa scen kan utspela sig så gott varsomhelst. Det kan kännas aningen ovant men stör egentligen inte. Darling är en ostrukturerat och nästan glättig film och det vore alltför enkelt att avfärda den som en spegling av världen den försöker skildra snarare än en reflektion av den, men detta är lyckligtvis inte sant. Däremot slutar den alltför abrubt, innan historien hunnit berättas. Det brukar sägas att lyckliga slut är den enkla vägen ut men i detta fallet tycks det snarare vara tvärtom. Darling hade kunnat säga så mycket än vad den gör.

Digg this! | Spara sida på del.icio.us | Spara sida på Furl

21 kommentarer på “Darling”

» Skriv kommentar

Helfin recension, stabbe!

Av Patrik 2007-02-01 13:54

Bra personregi och stundtals roligt manus. Jag älskar Klings förmåga att se och lita på finliret. Filmen i sin helhet stretar åt olika håll och innehåller en tomhet som gör att den tyvärr kommer att försvinna ur mitt medvetande ganska snart. Jag vill gärna tycka om den och letar efter någon större känsla, men den ifann sig inte igår när jag såg Darling och den finns inte där idag heller. Det är ett problem att göra en film om människor som inte bryr sig för varför ska jag som åskådare då bry mig om filmen? Jag hade nog förväntat mig mer. Blev besviken. Ger ändå en trea för att Darling sticker ut i svensk film för att den är befriad från teatraliskt spel och dåliga/osanna repliker. Människorna känns som om dem kan finnas på riktigt, det det är viktigt.

Av Tina 2007-02-05 12:24

Nej alltså jag ger denna film en fyra. Den här filmen visar dagens samhälle. och det är fantastiskt gjort.verkligen bra gjort. Det är kanske inte någon Gudfadern film, men det skulle den inte heller vara. Bra handling,bra sammankoppling. Man kände igen sig i denna film från många håll. Kling du är helt underbar fantastisk som gjort en sån bra film. Trodde verkligen man skulle sova under filmens gång.Men det gjorde man ej;)

Av Anonym;) 2007-02-07 22:54

Oj! Jag har inte sett filmen ännu, men jag känner att den tilltalar mig på många sätt. Ska se den i veckan och återkommer med poäng sedan. Tror dock att min känsla för en 4 håller.

Av Anonym nr:2 2007-02-08 08:51

En av de bästa filmer jag sett på länge. Mycket träffsäker dialog och utmärkta skådespelare. Annorlunda.

Av Anonym 2007-02-10 20:05

En regidebut som överträffar det mesta inom svensk film. Äntligen skådespelare som pratar som "riktigt folk" och inte kör Gunvald Larsson-artikulationer hämtade direkt från svensk scenskola. Kling vågar hålla tillbaka spelet och han vågar balansera på den så tunna tråden mellan allvar och humor. Tänk så skönt det är att inte veta om man egentligen borde ha skrattat. Meadows ärsanslöst skarp, Segerström är som en obriserad känslobomb inlindad i destruktiv positivism - och t.o.m. birollerna är av en klass som får Nutleys stjärnors vältrande i låtsasrealism att framstå som än mer pinsam. Och såklart valde filminstitutet att inte satsa en spänn i filmen. Fingerspitzgefühl? Satans amatörer... Om Helena Bergströms kommande film blir årets svenska oscarsbidrag, i stället för Darling, emigrerar jag till Danmark. Tveklöst. Hoppas Kling följer med mig.

Av Mr. Hilter 2007-02-13 22:46

Är inte spegelbild och reflektion samma sak?

Av Anonym 2007-02-17 11:16

anonym: Det har du nog fan rätt i.

Av Christoper 2007-03-06 22:54

Sämsta mög jag sett

Av Tomelilla 2007-03-20 20:35

Dialogerna o skådespelarna va bra, men filmen va ju så tråkig att jag inte visste om jag skulle skratta el gråta. Den va innehållslös, meningslös o överpretantiös. Långa meningslösa scener. Det buskapet jag trodde de skulle förmedla o som det på nåt kändes som om de var på väg att göra förstördes. Helt obegriplig film för mig.

Av Anonym 2007-04-03 13:49

en bra film, men brats har mer stil än vad som visas i den här filmen, en 2a får filmen

Av Anonym 2007-04-16 14:05

skit film!! hon är rutten som skådis!! Hon ska hålla till sitt jävla pluggande!!

Av Anonym 2007-04-23 15:06

hon är så dålig... man mår illa av att sen den. Liksom man tappar sin talang när man ser denna skräp filmen. Se inte den för fan alltså!! Inne hålslös är den, finns inget vettigt att säga . dum reggisör och film team och skådisarna. ne e.

Av Anonym 2007-04-23 15:09

Innehållsrik och tom på samma gång.

Av A 2007-06-29 22:24

En mycket bra film. Håller fullständigt med Mr. Hitler i dennes recension. Under filmen blandades det av skratt och sorgsna utrop (!) i biosalongen av publiken. Jag kände direkt efter filmen "varför inte byta plats på de två sista scenerna?" (okej, buss 40 går till Lappis inte Södertälje men ni förstår). Jag hyllar denna typ av slut, en mycket stark debut och bra skådespelarinsatser! Bästa svenska film jag sett i år.

Av Stene 2007-07-05 10:53

Bästa svenska film på decennier. Äntligen någon som arbetar med minimala medel stället fört det vanliga svenska övertydligheten. Påminner lite om Fasbinder och den där Tokiofilmen vad den nu hette..(Lost in translation) och musiken är helt suveren, dialogen surealistisk och spelstil så osvensk naturlig. Fan, allt var bra. Mera sånt...

Av Alex Huddinge 2007-07-10 22:42

Mycket bra och annorlunda film. Publikströmningen var inte så stor då jag var ensam i salongen. Fler borde se den, det är den värd!!

Av Anonym 2007-07-29 01:02

Jätte bra, håller med om att den är både innehållsrik och tom på samma gång. Jag kunde inte sluta tänka på den efter jag hade sett den.. Är det någon som vet vem som har gjort filmmusiken?

Av Clara 2007-08-23 19:20

Något för långsam och tunn handling för att fylla ut långfilmsformatet, samt något för abrubt slut. Man sitter kvar och tänker: jaha? Det drar ner betyget. Men Darling är ändå sevärd och förmodligen en av de bättre svenska filmer som gjorts på senare år. Trots några skrattframkallningar här och där, är detta absolut ingen komedi, snarare rör den sig i gränslandet mellan svart komedi och drama. Och det är inte huvudsakligen en film om bratskulturen runt Stureplan, trots att den ofta har beskrivits så. Snarare en film och mänsklighet, samt om hur tomt och kyligt livet kan vara oavsett samhällsklass. På ett sätt är det en otäck film, även om humorn finns där, liksom glimtar av hopp och värme. Kanske skildar den nidbilden av Sverige i allmänhet och Stockholm i synnerhet. Få talar med varandra, få bryr sig på allvar om någon annan än sig själva, svaga människor blir socialt och mentalt nedtrampade. Och detta oavsett om vi bor på Östermalm eller någon annanstans. Slutbetyget blir en trea. Starkt tema, snyggt foto och mycket övertygande skådespelare i huvudrollerna. Lite för tunn handling och plötsligt antiklimax på slutet, som sagt.

Av Kakmonstret 2007-08-26 15:33

Jag är helt fascinerad av Bernard-karaktären. Jag har så svårt att bestämma mig om han är ett under av sällhet eller offer för ett självbedrägeri. Jag menar, hans attityd är helt rätt, men det är så få som har den attityden och om de har den, har de fått den genom långt och intensivt arbete med sig själva och vi får aldrig någon förklaring VARFÖR han är så optimistisk och förlåtande och alltid lyckas vaska fram något guldkorn i allt elände. Han säger ju precis sådana saker som folk säger ,för att det är plattityder som låter sig sägas, men mycket mer sällan också låter sig kännas.

Av Lavazz 2007-09-17 10:58

hur kan vi tillåta varandra att gång efter gång trampa på dem som anses svaga? hur kan så många människor vara helt fria från sympati? jag blir äcklad av världen när jag ser den här filmen, och det är inte på grund av att det finns människor som bernard, utan på grund av att det finns människor som inte längre inser vad godhet är. bernard är den enda i den här filmen som förtjänar kärlek, och fastän det kan te sig så uppenbart när vi sett en film som den här så är det ändå så många som fortsätter att leva som döda porslinsdockor i jakt på respekt. jag orkar inte ens känna med dessa hjärndöda nollor, även om deras öde är lika tragiskt. jag orkar inte ens försöka förstå deras situation. jag älskar bernard, och skulle han stå utanför min dörr skulle jag bjuda in honom på fika och aldrig svika! och det va inte meningen att det skulle rimma ;);)

Av wendela 2008-01-04 00:42