Jag vet inte hur många filmer Stephen Kings skrivande gett upphov till, men många är det, och medan en handfull är riktigt bra är det nog få som vill förneka att de flesta är skräp. Episodfilmen Cat’s Eye från 1985 som nu får nypremiär på DVD tillhör dem som är vare sig särskilt bra eller särskilt dåliga. Den har ett specialskrivet manus av King själv och är regisserad av Lewis Teague som två år tidigare gjorde Cujo.

Filmen består av tre fristående episoder, vilka binds samman genom att en intelligent strykarkatt figurerar i dem alla. I den första anmäler sig James Woods till ett rökavvänjningsprogram av det mer drastiska slaget. Fast då han skriver på papprena kan han omöjligt ana exakt hur drastiskt det är. Om utskickade spioner ser honom röka en enda gång kommer hans fru att kidnappas och inför hans ögon placeras i en elektrisk bur. Ser spionerna honom röka även efter det, då väntar än brutalare bestraffningar för hans bristande självdisciplin.

I den andra episoden har en rik äldre man kommit på sin unga hustru med att, på klassiskt manér, vara otrogen med sin tennistränare. Som hämnd planterar han narkotika i tennistränarens bil, vilket skulle kunna sätta denne i fängelse för mycket lång tid framöver. Men om denne klarar av att gå ett varv runt hans takvåning på en smal avsats (kanske hundra meter över gatan), så lovar han att ta bort knarket ur bilen och lämna honom ifred.

Dessa episoder tycker jag båda är bra exempel på Kings berättande då han är som mest kreativ och effektiv. I ingendera behöver han ta hjälp av det övernaturliga för att framlocka rysningar. I den första finns dessutom en god portion svart humor. Men den filmiska gestaltningen kunde man ha begärt mer av och tyvärr är den tredje episoden inte alls av samma klass som de föregående.

Här har katten fått en huvudroll. Den ska beskydda en liten flicka (en ung Drew Barrymore) mot ett ont troll som bor i väggen i hennes sovrum och är ute efter att stjäla hennes andedräkt. Och det är precis lika larvigt som det låter, eller rent av larvigare. Det är helt enkelt skräck för småbarn. En viss humor och de för sin tid ganska snygga specialeffekterna är inte nog för att rädda berättelsen i en vuxens ögon. Så här halkar filmen neråt på betygsskalan.

Till sist kan nämnas att Cat’s Eye innehåller en hel del referenser till andra av Stephen Kings verk. Några av dem direkt övertydliga, några av en art bara hardcore-fansen kan hoppas upptäcka (om man nu inte tar hjälp av imdb vill säga…).