Cannibal! The musical (1996)
![]() Officiell hemsida Trailer 1 |
|
| Regi | Trey Parker |
|---|---|
| Manus | Trey Parker, Matt Stone |
| Medverkande | Trey Parker, Matt Stone, Ian Hardin, Dian Bachar, Stan Brakhage |
| Genre | Komedi / Western / Musikal / Kult / Skräck / Biografi |
| Dvdpremiär | 2005-11-09 |
| Skribent | Magnus Johansson |
| Betyg | |
| Avdelning | Strangeland |
| Publicerad | Torsdag 14 november 2002 |
Cannibal! The Musical presenterar sig själv som en film ”in the tradition of Friday the 13:th, part 2 and Oklahoma”, och om ni inte vet vad Oklahoma är så kan jag berätta att det är en av musikalgenrens stora klassiker. Vad vi har här är närmare bestämt, såsom titeln lite diskret antyder, världshistoriens första (och sista?) filmmusikal med kannibaltema, till ingens förvåning skriven och regisserad av South Park-skaparen Trey Parker.
Berättelsen utspelar sig i det sena 1800-talets USA och i centrum står den dumsnälle Alfred Packer, en man förälskad i sin häst. Då denne i filmens början anländer till ett guldgrävarläger finner han sig hastigt och lustigt utsedd till vägvisare för en grupp män som trots den annalkande vintern tänker ta sig till Colorado. Hans enda merit är egentligen att han som den ende i sällskapet ens varit i Colorado, men eftersom den tänkte vägvisaren dödats av blixten sätter männen ändå sin tillit till honom.
Och så vandrar de då iväg bland bergen; en mormon vars enda dröm är att bygga en kyrka, en ständigt lika kåt 19-åring, en slaktare som inte klarar av att döda ett djur ens när han hungrar, en riktig prakttönt, och världens sämste vägvisare. Under resan möter de sadistiska pälsjägare och några av filmhistoriens mest mysko indianer. Så mysko att guldgrävarna ifrågasätter att de är riktiga indianer, men som hövdingen påpekar: ”we got teepees” - och vem kan väl argumentera emot det? Fast framförallt möter våra vänner hungern. En hunger som till sist inte ger dem något annat val än att börja äta av varandra, vilket för tittarens del innebär mysiga bilder på skäggiga män som sitter kring en lägereld och tuggar på kroppsdelar. Blod som sprutar i stora kaskader blir det förresten också.
Och så sjungs det förstås en hel del. Sånger skrivna av Parker själv som i mina öron ofta låter oväntat bra, åtminstone om man tar hänsyn till att de medverkande inte direkt är utvalda för sina sångrösters skull. Fast med tanke på att jag är halvt tondöv kanske ni ska ta det omdömet med en nypa salt…
I vilket fall: Tycker du om South Park-humorn och/eller filmer som Bad Taste får du absolut inte missa Cannibal! The Musical! Var bara förberedd på att den emellanåt är lite småseg, och på att Parker verkligen menar allvar med en del av sina äckeleffekter!
(Till sist bör kanske påpekas att Cannibal! kom 1996 och alltså före Antonia Birds Ravenous. Så den är inte, som man lätt kan tro, någon slags parodi på den filmen.)
Berättelsen utspelar sig i det sena 1800-talets USA och i centrum står den dumsnälle Alfred Packer, en man förälskad i sin häst. Då denne i filmens början anländer till ett guldgrävarläger finner han sig hastigt och lustigt utsedd till vägvisare för en grupp män som trots den annalkande vintern tänker ta sig till Colorado. Hans enda merit är egentligen att han som den ende i sällskapet ens varit i Colorado, men eftersom den tänkte vägvisaren dödats av blixten sätter männen ändå sin tillit till honom.
Och så vandrar de då iväg bland bergen; en mormon vars enda dröm är att bygga en kyrka, en ständigt lika kåt 19-åring, en slaktare som inte klarar av att döda ett djur ens när han hungrar, en riktig prakttönt, och världens sämste vägvisare. Under resan möter de sadistiska pälsjägare och några av filmhistoriens mest mysko indianer. Så mysko att guldgrävarna ifrågasätter att de är riktiga indianer, men som hövdingen påpekar: ”we got teepees” - och vem kan väl argumentera emot det? Fast framförallt möter våra vänner hungern. En hunger som till sist inte ger dem något annat val än att börja äta av varandra, vilket för tittarens del innebär mysiga bilder på skäggiga män som sitter kring en lägereld och tuggar på kroppsdelar. Blod som sprutar i stora kaskader blir det förresten också.
Och så sjungs det förstås en hel del. Sånger skrivna av Parker själv som i mina öron ofta låter oväntat bra, åtminstone om man tar hänsyn till att de medverkande inte direkt är utvalda för sina sångrösters skull. Fast med tanke på att jag är halvt tondöv kanske ni ska ta det omdömet med en nypa salt…
I vilket fall: Tycker du om South Park-humorn och/eller filmer som Bad Taste får du absolut inte missa Cannibal! The Musical! Var bara förberedd på att den emellanåt är lite småseg, och på att Parker verkligen menar allvar med en del av sina äckeleffekter!
(Till sist bör kanske påpekas att Cannibal! kom 1996 och alltså före Antonia Birds Ravenous. Så den är inte, som man lätt kan tro, någon slags parodi på den filmen.)
Skriv kommentar till “Cannibal! The musical”
OBS! Kommentarer innehållande länkar eller BBCode kommer automatiskt raderas pga spam.
.jpg)
.jpg)




Digg this! | Spara sida på del.icio.us | Spara sida på Furl