Frank Kavanaugh hittas skjuten i New Mexicos öken. När han vaknar på sjukhuset i den lilla staden Black Point minns han inte mycket, så när Chloe Richards efter sex dar anländer och meddelar att hon är hans pojkvän köper han det, om än inte utan viss tvekan.

Långsamt kryper dock minnesfragment fram, och plötsligt kommer han till den insikten att USA:s president är i fara. Han ska skjutas i stan om fem dagar, och det är tre skyttar involverade. Givetvis har ingen någon som helst anledning att tro honom, framför allt inte då presidenten, som förvisso är ute på rundresa i närheten, inte kommer att stanna till i hålan Black Point. Allt fler ledtrådar leder dock i samma riktning, så Frank (Val Kilmer) stannar i stan tills tidsfristen runnit ut. Vi får se hans ständigt återkommande flashbacks som fragment bara, lösa skärvor som förhoppningsvis ska bilda ett enhetligt och definitivt svar.

Dock lyssnar få, om ens någon, på Frank. Både den lokala reportern, såväl som de tillresta FBI-agenterna, avfärdar hans spådomar som amsagor. Tills det han än en gång blir överfallen, vill säga. Då fångar han åtminstone uppmärksamheten hos stans sheriff. Denne vetgirige och nyfikne Jack Kolb (Sam Shepard) är nu den ende som lyssnar på Frank. Och när en tankbil plötsligt kraschar ute på landsvägen och omöjliggör presidentkortegens framfart på sin väg mot storstan El Paso, inser han att Frank troligen haft rätt hela tiden. Men då är det så dags...

Det är inte svårt att redan i inledningen av filmen lista sig till vem Frank egentligen är, och hur det kommer sig att han sitter inne med så speciell information. Filmen tycks ha hämtat en del inspiration från William Tannens 20 år gamla Flashpoint, med bland andra Kris Kristofferson. Trots det (och trots den trötta Neve Campbell som Chloe) lyckas filmen hålla uppe ens intresse mest hela tiden, detta med god hjälp av ett rätt snyggt och fantasifullt regi- och kameraarbete, väl i symbios den rytmiska och ödesmättade musiken av några som kallar sig Machine Head. Mig veterligen är det inte hårdrockarna med detta namn som gjort filmmusiken till Blind horizon, men rätta mig gärna om jag har fel. Trummorna låter som om de är stulna från Sepultura, så varför inte...

Fotnot: Frank går på en biograf som visar en av de många, populära filmerna med den mexikanske kulthjälten Santo, Santo faces death, från 1969.