Nyligen bortgångne William Marshall är Manuwalde, en afrikansk 1700-talsprins på besök hos sin adlige kollega, greve Dracula, för att om möjligt få honom att medverka till ett stopp på slavhandeln. Dracula håller inte alls med om  det olämpliga i denna hantering, utan biter Manuwalde i halsen och kastar ner honom och hans kvinna, Luva, i var sin kista.

200 år senare dyker ett par fjollor upp i Transsylvanien och köper upp Draculas dödsbo. Dr. van Helsing tog tydligen kål på honom 150 år tidigare, och först nu är dödsboet till försäljning. Världens mest utdragna bouppteckning? I alla fall så befinner vi oss snart i stadsdelen Watts i Los Angeles, svåret plågad av raskravaller på 1960-talet, i våra vänner inredningsarkitekternas lagerlokaler. Där givetvis Manuwalde vaknar upp ur sin två sekler långa dvala, på ett jävla humör, luden i hela ansiktet och med taskig andedräkt. Han gör processen kort med fjollorna, tar på sig en slängkappa som lämpligt nog ligger framme (och passar precis...) och tar sig namnet Blacula. Varpå han, helnöjd får man väl anta, gapskrattande återvänder till sin sarkofag. Och en av 1970-talets märkligaste blaxploitationfilmer har tagit sin början...

Dr. Thomas, spelad av Thalmus Rasulala (1939-91) från senare blaxploitationfilmer som Bucktown och Friday Foster (bägge med Pam Grier), och sedermera i Renny Harlins Born American, hans debutfilm), går på begravningen av Bobby, den av fjollorna som var en "brother", och dessutom god vän till Tina. Hans tröja har en härligt kliande polokrage. Ute på stan blir Blacula senare påkörd av en stursk, storbystad och snabbkäftad taxichaffis (Kitty Lester från Lilla huset på prärien), som givetvis får sitt straff. Hon får ett rejält sugmärke på halsen, hon med.

Blacula har fått syn på Tina vid ett besök på en nattklubb, där han festade loss med några brothers till lite levande soulpop. Tina är väldigt lik hans fru från 200 år tillbaka, Luva, och visst är det hon (det är i varje fall samma skådis, Vonetta McGee, senare i filmer som Repo man av Alex Cox och i TV-serien L.A. Law). Har hon återfötts som Tina? Blacula jagar rätt på henne och förför henne.

Dr. Thomas jobbar dock för polisen, och även om hans (vita) kolleger snarare tror att de allt fler bitna offren på stan är offer för Svarta Pantrarna, övertygas de snart om att det faktiskt är en vampyr lös. Tina används som lockfågel för att fånga och förgöra Blacula.

Denna film innehåller en hel del cool musik, skön humor och hyfsat spel. En och annan överraskande scen med spänning bjuds vi också på, men att den var klippt i 100 sekunder vid den svenska premiären för 30 år sen är skrattretande. Filmen fick f.ö. en betydligt sämre uppföljare i Scream, Blacula, scream! (1973).