Den befolkningsmässiga reduceringen på den norrländska landsbygden kan bero på flera saker, mest troligt arbetslöshet och bristande karriärmöjligheter. En ökande skara svenska regissörer såsom Kjell Sundvall, Ulf Malmros och nu senast Rafael Edholm vill dock snarare påstå att knarkuppgörelser, gängvåld, ryska gangsters, skumraskaffärer och ett tilltagande nordsvenskt vansinne är det som ligger bakom den minskande populationen. I Babas bilar kretsar handlingen kring en försvunnen svartlackerad Cadillac fullproppad med pengar. Bilen har hamnat på villovägar då en hunsad hustru slutligen fått nog av sin knarklangande ryska gangsterman och bestämt sig för att måttet är rågat. Ovetande om Cadillacens innehåll säljer hon bilen till den småfifflande verkstadsägaren Baba, som i sin tur säljer den vidare till en absurt patriotisk norrman, som slutligen sänker den i en sjö vid den norska gränsen.

Detta leder till ett antal förvecklingar och avslöjanden involverande tre finska macho-bröder, en förvirrad Andreas Wilson, norrländska stereotyper, scooterjakter, eldstrider, explosioner, spräckta ändtarmsöppningar, knarksmuggling i fisk, tatuerade afrikaner och en omfattande body count. Bland mycket annat. Som ovanstående beskrivning avslöjar sparas det inte på krutet i Rafael Edholms tillskott till genren svensk actionkomedi. Blodet skvätter, huvuden rullar och ingenting är menat att tas på speciellt mycket allvar. Gangsters i Norrland behöver väl visserligen inte alltför många ironiska blinkningar för att framstå som löjeväckande, något som Edholm totalt ignorerar och istället resonerar som så att man aldrig kan få för mycket av det goda. I slutändan resulterar detta i någon slags bandit-buskis som ofta samlar alltför billiga poänger.

Innehållsmässigt påminner Babas bilar om Ulf Malmros relativt färska Smala Sussie. Båda lånar friskt från amerikanska förebilder, skillnaden är dock att Malmros även använde sig av ett inspirerat och fartfyllt bildspråk. Babas bilar blir i sin tur ofta platt och nästintill torftig. De 90 minuter av ditt liv Babas bilar slukar är dock inte helt bortkastade. Det går väl egentligen inte att ha alltför många invändningar mot en film vars huvudsakliga syfte är att roa för stunden – speciellt inte när den överlag uppfyller detta ändamål. Man önskar dock ändå att Edholm och C:o hade lagt lite större möda vid att visualisera alla de tokroliga situationer som uppstår, samt kanske tagit sig själva på lite, lite större allvar. Det hade nog inte skadat.

Fotnot. Recensionen publicerades första gången den 1 februari i samband med Göteborg Film Festival.