Romantiska äventyr från Australien är vi inte bortskämda med, men kärleken har alltid haft en central roll hos Baz Luhrmann. Hans tre tidigare filmer har alla mer eller mindre varit gammaldags kärlekshistorier i nya tappningar. Filmerna har varit färgsprakande byggen med välbekanta byggstenar från Askungen, Shakespeare och Puccini, för att nämna några av de olika inspirationskällorna. För varje film har Baz Luhrmann fått en allt större budget och Australia känns som en logisk fortsättning på hans filmkarriär. Den här gången har han en jättebudget och för den mixar han ihop Hollywoods gamla berättartradition med det senaste inom dagens teknik.  Resultatet är en bombastisk resa på nästan tre timmar tillbaka i tiden på mer än ett sätt.

Det hela utspelar sig under 40-talet, när andra världskriget rycker allt närmare befolkningen i landet down under.  Enklast beskriver man Australia som en storfilm i två delar. Första delen är en magnifik hyllning till Howard Hawks västernklassiker Red River, medan andra delen är en uppdatering av Michael Bay-spektaklet Pearl Harbor, allt kryddad med melodramens vanliga vändningar. Med andra ord har vi inledningsvis riktigt kul, men tyvärr orkar filmen inte hålla distansen ut. Det beror mest på att Baz Luhrman lämnar den Australiska vildmarken och obekymrat kliver in på den sterila mark som tillhör Michael Bay. Där finns bara en överdos surrande flygplan, explosioner och springande hjältar. Att framställa den australiska hamnstaden Darwin som ett Pearl Harbor är ingen smart idé.

Det är den välbekanta romansen mellan kvinnan av börd och mannen av folket som vi åter får ta del av. För att skänka liv åt de här stereotyperna har Baz Luhrmann parat samman de australiska stjärnorna Nicole Kidman och Hugh Jackman. Hon spelar Lady Sarah Ashley som lämnar England för att sluta upp vid sin mans sida på ranchen i Australien. Han spelar den råbarkade kofösaren Drover, som älskar friheten ute på vidderna. Vid ankomsten visar det sig emellertid att Lady Ashleys man blivit mördad och plötsligt står hon övergiven med boskap och ekonomiska problem. Traktens boskapspamp King Carney (Bryan Brown) råder henne att återvända till England och erbjuder en god köpeskilling för egendomen. Till hans förtret övertalar hon i stället Drover att driva boskapen från inlandet till hamnen i Darwin så att biffkorna kan säljas till militären.

Baz Luhrmann håller sällan igen och berättelsen är i långa stycken ett riktigt kraftprov. Mitt i all romantik och äventyrslystnad drar han sig inte för att skildra hur skamligt och rasistiskt nationen har behandlat landets urinvånare aboriginerna. Det är ingen djuplodad analys, men ändå hedervärt och ger filmen viss sälta. Australia är ingen blivande klassiker i nivå med förebilder som Red River, Borta med vinden eller David Leans storslagna verk. Däremot bjuder filmen på en stunds grann verklighetsflykt som duger gott.