Historien börjar i Texas där den lille Euliss Devey redan som liten pojke bestämmer sig för att tillbringa sin vuxna tid i kyrkan. Han växer upp och blir frikyrkopredikanten Sonny som älskas av församlingens medlemmar. Han är en starkt troende man, en guds budbärare men dock en så svag själ. Han är gift med Jessie och tillsammans har de två barn. Under en av sina många och långa predikoresor får han en ingivelse att något står på tok och åker hem mitt i natten och upptäcker att hans fru är otrogen med den yngre pastorn Horace. Jessie har tröttnat på den ständigt frånvarande Sonny som inte kan hålla händerna i styr.

Livet vänds upp och ner för Sonny och som grädde på moset utesluts han även ur församlingen. Detta blir droppen som får bägaren att rinna över och känslorna tar överhand. Mitt under sonens baseball-träning misshandlar Sonny pastor Horace med ett baseball-trä. Sonny inser vad han har gjort och flyr fältet. Flykten bär till Louisiana där han startar om på ny kula och bygger upp en kyrka, han kallar sig E.F, Aposteln.

Robert Duvall har regisserat, skrivit manus och spelar dessutom huvudrollen, en driftig man, lika driftig som Sonny Dewey? Det är filmat i ett dokumäntert stuk där innehållet är det viktigaste. Bra skådisar är det också, Duvall gör rollen som den fanatiske Sonny som genom hela filmen verkligen ger järnet framför församlingen med sina predikningar och sina tungomålstalningar, svettigt värre. Charmiga Miranda Richardson som den nya kärleken i Louisiana och Farah Fawcett spelar frun som ledsnar på tomt prat. Som Sonnys mor får vi se June Carter Cash, en musiklegend och Billy Bob Thornton som identitetslös bråkstake. Filmen är egentligen oklanderlig men det blir för mycket religiöst tjat och filmen blir en aningen för lång, tyvärr.