De flesta av oss har säkert någon gång i ungdomens dagar stått och hoppat i en säng och spelat luftgitarr, mimat framför spegeln eller härmat Kiss eller ABBA på roliga timmen i skolan. Men få har tagit det så långt som Björn Türoque (Dan Cranes artistnamn) eller C-Diddy (David Jungs artistnamn) gör i Air Guitar Nation.

Den här dokumentären handlar om när luftgitarrstävlingarna fick fäste i USA och vi får följa de två ytterst dedikerade herrarna som helhjärtat går in för att bli världsmästare inom gebitet. David Jung vinner första deltävlingen i Staterna och Crane är honom hela tiden i hasorna, men når aldrig riktigt målet. När Jung vinner även den andra USA-tävlingen blir hans pris att få åka till luftgitarrens ursprungsland Finland och tävla internationellt inför hela 5000 åskådare. Crane gör i det läget vad bara en dedikerad galning skulle göra: samlar ihop pengarna som krävs och tar sig till Europa och det lilla samhället Uleåborg där ”sporten” fötts för länge sedan, men där ingen amerikan ännu deltagit.

Den stora tävlingen i Finland heter The World Air Guitar Championship och dit kommer människor med osynliga gitarrer från hela Europa, Australien och allehanda länder med förhoppning om att bli årets världsmästare i luftgitarr. Tittaren möter männen bakom tävlingarna, domarna, deltagarna som vunnit i sina hemländer och den osannolikt stora publiken. David Jungs föräldrar och flickvän tar sig dit från USA och innan kampen börjar får vi inblick i hur deltagarna resonerar, funderar, filosoferar, samt övar på sina tricks och tekniker. Det hela genomförs med breda leenden och glimten i ögat, men bakom alltihop finns en seriositet och brinnande vilja att få kalla sig världsmästare inom åtminstone någonting under denna livstid.

Dan Crane är till exempel gitarrist i ett riktigt band som med all sannolikhet aldrig kommer slå igenom stort och i Air Guitar Nation säger han att om han inte kan bli världsmästare på riktig gitarr så får det näst bästa räcka, nämligen luftgitarren. Hur det går för honom och USA-vinnaren David Jung får ni veta i slutet av filmen.

Den här dokumentären, med sitt minst sagt knasiga ämne, är faktiskt oväntat rolig. När jag först satte på Air Guitar Nation trodde jag - efter en slarvig titt på omslaget - att det skulle vara en småknasig, halvkul, amerikansk komedi. Så när filmen började kände jag mig direkt besviken då jag insåg att det var en dokumentär jag skulle bevittna. Men denna besvikelse vändes snart till både glädje och förvåning.

Aldrig kunde jag väl tro att luftgitarr var något så stort och seriöst för så pass många människor och ännu mindre att folk faktiskt färdades runt jordklotet för att ställa sig på en scen i en liten finsk håla och mima, såsom jag själv gjorde i pojkrummet som grabb.

Det här är en fascinerande historia. Den rymmer glädje, skratt, vemod, besvikelse, passion och charm. Människorna som man inledningsvis mest tycker är förlorare och knäppskallar förvandlas alltmer till kött och blod och till slut är det svårt att inte känna med dem och faktiskt förstå dem i dess jakt efter att vinna denna i grund och botten fullständigt meningslösa tävling. Någon i filmen jämför luftgitarr med konståkning och det ligger faktiskt en del i det. Åtminstone dömer domarna efter ungefär samma kriterier.

En sak jag har svårt för i filmen är det faktum att när folk presenteras i början så står deras namn och vilka de är samtidigt med vad de säger högst upp i bildrutan, vilket förtar helheten och koncentrationen en aning. För övrigt är Air Guitar Nation en riktig feelgood-rulle från en (för de flesta) främmande verklighet som säkert kommer att beröra de flesta på ett eller annat sätt. Det är inte helt utan spänning man följer ”rockstjärnorna” Björn Türoque och C-Diddys kamp om världsherraväldet, medan Motörhead, Smashing Pumpkins, Kiss, Judas Priest och många andra kända rockbands låtar ljuder från högtalarna.

Att en så totalt bagatellartad sport – luftgitarr började faktiskt, inte helt oväntat, som ett skämt – kan engagera så många människor är i sig närmast fantastiskt och bara detta faktum gör filmen fullt sevärd.