Sicko är en oförfalskad skildring av den galna, ibland grymma, och alltid vinstinriktade amerikanske sjukvården. Historien berättas med hjälp av helt vanliga människor som ställts inför ovanliga och förfärande fakta i sin jakt på grundläggande medicinsk vård.

Oscarbelönade Michael Moores nya film Sicko ställer frågan ”Vad är det för fel på amerikansk sjukvård? Vad är det för fel på oss?”. Moore visar att den amerikanska sjukvården tillhör den sämsta i världen trots att den kostar mer per person än någon annan sjukvård. Moore jämför den amerikanska sjukvården med den i Kanada, Storbritannien och Frankrike, där alla medborgare har rätt till fri sjukvård. Slutligen samlar Moore en grupp av hjältar från 11 september som nu lider av olika åkommor och inte har någon möjlighet att få hjälp i hemlandet och ser till att dessa får hjälp på de mest oväntade platser då vården i världens rikaste land inte tycks ha någon plats för dem.

Moore följer den väg han börjat vandra med Oscarbelönade Bowling for Columbine och Guldpalmsbelönade kassasuccén Fahrenheit 9/11.

Michael Moore om varifrån han fick idén till filmen:

- Vi började fundera på att göra den redan 1999. Jag skrev ett utkast till manus och vi spelade till och med in ett par scener. Jag ledde en tv-show som hette The awful truth och inför det första avsnittet filmade vi en kille som hade problem med att få ersättning från sitt försäkringsbolag för en organtransplantation. Inom loppet av ett par dagar lyckades vi rädda livet på killen och få till stånd operationen. Det fick oss att fundera på vad som skulle hända om vi gjorde en långfilm om det här, om vi samlade ihop så där tio personer och filmade var och en under tio minuter. Det skulle innebära att vi försökte rädda livet på tio dödsdömda människor. Men så inträffade Columbinemassakern och vi lade det här projektet på hyllan. Därefter bröt Irakkriget ut och det verkade som om det fanns ett stort behov av en film om det. Men det här projektet har hela tiden funnits kvar i vårt medvetande.

Moore om de återkommande problem som personer råkat ut för inom sjukvården:

- Det som var väldigt tydligt var den frustration som fanns när det gällde byråkratin. Byråkratin gör det väldigt svårt att få hjälp eller ersättning från systemet trots att enskilda personer eller deras arbetsgivare betalat pengar för att upprätthålla ett system som ska ge ersättning. En av de största myterna är att man ska satsa på den privata sektorn för att det där finns mindre byråkrati och mer effektivitet. Men i verkligheten ser det helt annorlunda ut; särskilt när det handlar om sjukvård. Sjukvårdsföretag spenderar tjugofem procent av sin budget på pappersarbete, administrativt jobb och annan byråkrati, medan offentliga organ som Medicare och Medicaid endast spenderar tre procent på sin administration.

Moore om vilka tre åtgärder som skulle förbättra det amerikanska sjukvårdssystemet:

- Till att börja med borde vi förbjuda företag som profiterar på privata sjukvårdsförsäkringar. Det är den viktigaste enskilda åtgärden för att försäkra oss om att de som verkligen är i behov av vård får rätt vård vid rätt tillfälle. Läkemedelsföretagens verksamhet skulle också behöva regleras. Många människor behöver rätt medicin för att överleva och att tillåta att läkemedelsföretagen trissar upp priserna och gör det omöjlighet för dem som inte är stadda vid kassa att få rätt medicinsk vård, är kriminellt. Sjukvården borde styras av medborgarna, precis som brandförsvaret eller polisen, inte av något privat företag som Halliburton. Vi måste se till att tillsammans kämpa för de här sakerna, att börja tänka på oss själva som en grupp som är något större än enbart ’jag’ och mina egna behov.

När ryktet om Moores kommande film spred sig fick de amerikanska bolag som gjorde stor vinst på sjukvårdsförsäkringar stora skälvan. Ken Johnson, en av cheferna på Pharmaceutical Researchers & Manufacturers of America, erkände för en journalist att de mer eller mindre slet sitt hår i förtvivlan inom branschen. Stora alarmklockan började ringa, och många stora företag informerade sina anställda om att de var tvungna att vara på sin vakt mot Moore och hans medarbetare. En talesman för Pfizer berättade att man på sin internsajt meddelade sina medarbetare att Moore höll på att göra en dokumentär om sjukvårdssystemet i USA och att man skulle passa sig om man såg en ’skum typ i baseballmössa’. CNBC-reportern Mike Huckman konstaterade att nivån på förföljelsemanin slog alla rekord och han kallade det hela för Michael Moore-effekten.

Inspelningen inleddes på olika platser i USA dit olika team skickades ut för att skildra patienternas berättelser, region för region. Ett västkustteam skildrade till exempel patienter från Los Angeles och San Francisco, ett texasteam patienter från Houston, Austin, Brownsville, McAllen och Dallas, medan ett sydstatsteam filmade i Florida. För att visa i vilket uselt skick den amerikanska sjukvården befinner sig jämfört med resten av världen, besökte teamet en rad andra länder, bland andra Frankrike, Storbritannien och Kanada. Mellan etthundrafemtio och tvåhundra enskilda berättelser dokumenterades under över etthundratrettio inspelningsdagar, en väldigt lång period om man jämför med exempelvis Fahrenheit 9/11 som tog trettioåtta dagar att spela in. Över femhundra timmar film samlades ihop, det mesta Moore någonsin filmat under ett enskilt projekt.

Fakta om det amerikanska sjukvårdssystemet
• USA är det enda i-landet i världen som inte har ett statssubventionerat sjukvårdsförsäkringssystem
• Under år 2006 var det ca fyrtiosex miljoner amerikaner som saknade sjukvårdsförsäkring
• Över en tredjedel (36 %) av de familjer som lever under existensminimum saknar försäkring. Invandrade latinamerikaner saknar försäkring i dubbel så hög utsträckning som vita amerikaner medan 21 % av den svarta amerikanska befolkning helt saknar sjukvårdsförsäkring
• Över nio miljoner barn i USA saknar sjukvårdsförsäkring
• Artontusen personer dör varje år i USA för att se saknar försäkring
• Enligt UN Human Development Report besöker de oförsäkrade i mindre utsträckning öppenvårdsmottagningar vilket innebär att de i högre grad hamnar på sjukhus när de väl blir dåliga. Där blir de sämre behandlade och löper högre risk att avlida än personer som har sjukvårdsförsäkring. De oförsäkrade får även sämre förebyggande vård. Över 40 % av de oförsäkrade har ingenstans att vända sig om de blir sjuka och över en tredjedel av de oförsäkrade uppger att de under tidigare år undvikit att söka vård eller hämta ut medicin på grund av kostnaderna.
• Hälften av alla personliga konkurser är orsakade av sjukvårdsräkningar. Tre fjärdedelar av dessa konkurser drabbar ändå personer som har sjukvårdsförsäkring.
• Den amerikanska sjukvården kostar ungefär 2 biljoner dollar om året, eller 6,697 dollar per person. USA spenderar betydligt mer på sjukvård än något annat land i världen.
• 31 % av kostnaderna för sjukvården består av administrativa utgifter.
• Enligt UN Human Development Report har länder som spenderar betydligt mindre på sjukvård betydligt friskare befolkning än USA. Spädbarnsdödligheten är högre i USA än i många andra i-länder.
• Ett barn som föds i El Salvador har större chans att överleva än ett barn som föds i Detroit. Spädbarnsdödligheten i Detroit är 15,5, jämfört med 9,7 i El Salvador.
• Kanadensare lever i genomsnitt tre år längre än amerikaner
• En studie som presenterades i Journal of the American Medical Association visar att äldre amerikaner är betydligt sjukligare än brittiska personer inom samma åldersgrupp. I USA finns större förekomst av diabetes, hjärtattacker, stroke, lungsjukdomar och cancer. Till och med den fattigaste britt kan förvänta sig att leva längre än den rikaste amerikan.
• Kuba har lägre spädbarnsdödlighet än USA och enligt U.N. Human Development Report längre medellivslängd
• Under det kommande decenniet kommer regeringen att ge läkemedelsindustrin bidrag på cirka 822 miljarder som ett resultat av 2003 års Medicare Part D (Medicare prescription drug plan).
• Det finns fyra gånger så många sjukvårdslobbyister i Washington som det finns medlemmar av kongressen
• 90 % av amerikanerna tycker att det amerikanska sjukvårdssystemet behöver förändras i grunden eller måste göras om helt och hållet. Två tredjedelar av den amerikanska befolkningen anser att staten ska garantera rättigheten till fri sjukvård för alla.

Sicko har svensk biopremiär den 5 oktober. Läs mer här.

Källa: SF Film